Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Den tyska fyraårsplanens problem. Av Carsten Welinder - Fyraårsplanens finansiering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den tyska fyraårsplanens problem.
varav de järnförbrukande företagen förmåtts att teckna 130 millioner
Em. preferensaktier utan rösträtt, medan staten tecknat nio tiondelar
av stamaktierna. I realiteten är det alltså här frågan om ett statsföretag.
För övriga företag, som tillkomma tack vare fyraårsplanen, har
principen varit, att de skola finansieras av de tidigare existerande
företag, som närmast ha intresse av dem. De bensinproducerande
Leunaverkens aktiekapital har sålunda tecknats av kolproducenterna,
som här få en ny kund. De företag, som producera Zellstoff,
finansieras genom regionala sammanslutningar av textilfabrikerna etc.
Statens uppgift består i att taga initiativet, lämna bidrag till
experiment och forskning, tillskjuta fyllnadsbelopp, där de enskildas
resurser äro otillräckliga o. dyl. I största möjliga utsträckning har man
sökt ernå en frivillig medverkan från företagarnas sida. I många
fall ha dessa själva på grund av de ständiga importsvårigheterna
tagit initiativet till att utexperimentera nya tillverkningsmetoder.
För att göra företagarna villiga att företaga de erforderliga
investeringarna tecknar staten i vissa fall kontrakt med dem, däri den
garanterar företagaren att avsättning av hans produkter skall vinnas
till bestämda priser samt att kostnaderna ej skola stiga. Genom det
sistnämnda binder man tydligen arbetslönerna vid deras nuvarande
höjd. Staten övertager alltså risken för att produkterna ej skola bliva
sålda, för konjunkturväxlingar etc., medan de enskilda företagarna
blott bliva producenter. Den drivkraft till ekonomiska framsteg, som
ligger i fri konkurrens, minskas ytterligare genom att producenterna
sammanslutas till karteller saint skola lämna varandra tillgång till
sina patent och fabrikationshemlighcter.
Härmed är ej sagt, att det rent privatekonomiska intresset av
förbättringar och rationaliseringar i produktionen skulle vara helt
avkopplat. Fortfarande konkurrera olika fabrikat, t. ex. av Zellstoff, på
marknaden. Inom ramen av de slutna kontrakten komma
kostnadsbesparingarna företagarna till godo, ehuru han riskerar, att en
förbättrad räntabilitet försämrar hans villkor, när kontraktet skall
förnyas. Vi stå här ehuru i långt större skala inför problem, jämförliga
med dem som uppstå, när det gäller att uppgöra koncessionsavtal
med en enskild företagare om leverans av gas eller elektricitet inom
en stad.
Ett gott tecken för fyraårsplanens framgång är den utsträckning, i
vilken den lyckats taga patriotismen, forskarivern och yrkesstoltheten
i sin tjänst. Även i tyska tidningar ser man dock varningar mot att
alltför mycket utbyta den fria företagsamheten och den egna risken
emot ett system, där envar är inordnad i sitt bestämda fack med
bestämda produktionsuppgifter, kostnader och avsättningsmöjligheter.
Den som fått rätt att anlägga en fabrik eller importera en råvara,
får lätt en monopolställning. En stor byråkratisk apparat har vuxit
upp, och det klagas över att det viktigaste för en industriledare
numera är att vara en skicklig jurist, så att han har möjlighet att finna
Tätt i den ständigt växande mängden av lagar och bestämmelser.
När det gäller att anskaffa det för en investering erforderliga kapi-
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
