Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Förtjänst, skicklighet och oväld. Av Natanael Beckman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förtjänst, skicklighet och oväld
äro bundna vid rent formella regler, medan en »fri bevisning» ocli
realprövning endast tillkommer K. Maj:t, som skall ba
fullständigt »fria händer». Meningen är väl, att på alla håll viljan till
objektivitet skall vara lika stark, fast sakens komplicerade natur
gör, att avvägningen av skäl och motskäl kan utfalla olika. Att
en viss benägenhet att förenkla finnes lios de lägre instanserna,
kan icke bestridas. Det är enkelt att bedöma lärdom enbart efter
akademiska betyg, då man liar i siffror kalkylerbara betyg att
följa. Men det kan kanske vara orättvist och skadligt att helt
bortse från att av två sökande den ene fortsatt sina studier efter
inträdet på banan, medan den andre legat i ide. Där kan en
praktisk man vid konseljbordet ha en stor uppgift.
Men saken skall vara bestämmande. Därvid ha vi en tradition
att bygga på. »Det är politiskt klokt att vara rättvis i
befordringsfrågor» är kanske ändå en sats, som fortfarande gäller. Det liar
sagts, att de borgerliga partierna numera sakna samlande och
entusiasmerande programpunkter. Jag skulle som en sådan vilja
framhålla bevarandet av gammal svensk rättstradition under en
tid, då statens och korporationens rätt vill förkväva individens rätt.
247
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
