Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Den kommunala indelningen och den kommunala självstyrelsen. Av Gunnar Persson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gunnar Persson
munen Jukkasjärvi hade ett totalt utdebiteringsbehov av kr. 12: 90
med 0: 27 i skattelindringsbidrag och alltså kr. 12: 63 som
netto-belastning. Den därnäst lindrigast belastade kommunen
Neder-luleå hade ett totalt utdebiteringsbehov av 19:30, ett
skattelindringsbidrag av 3: 79 och en nettobelastning av kr. 15: 81.
Mellan dessa tal och Karl Gustavs förut nämnda maximital ligger
den kommunala skattebelastningen för Norbottens läns övriga 22
kommuner. I södra och mellersta delarna av landet torde det
sammanlagda kommunala skattetrycket hålla sig mellan 9 och
13 kr. för den stora mängden av kommuner, — relativt sällan
under 9 men i rätt stort antal fall över 13 — och ej så sällan går
det upp till de siffror som äro vanliga för stora delar av Norrland.
En strävan från dessa hårt belastade kommuners och
kommunrepresentanters sida att på staten överflytta en mera väsentlig
del av kommunernas utgiftsbörda är därför förklarlig. Men man
blundar därvid ofta för konsekvenserna i den mån dessa måste
komma att gå ut över den kommunala självstyrelsen. Ty det är
ju uppenbart, att det inte går att låta förvaltningen av olika
kommunala uppgifter och besluten om förekommande utgifter ske
lokalt ute i kommunerna men låta staten betala kostnaderna.
Å andra sidan riktas kritik mot skatteutjämningsförfarandet,
därför att det ger möjlighet för kommunerna till manipulationer
med utgiftsstater, för att därmed komma i åtnjutande av
skatteutjämningsbidrag. Särskilt genom att på något eller några få år
koncentrera stora för ett kommande tidsskede förutsebara utgifter
etc. kan man låta staten få taga nästan hela kostnaden för stora
utgiftskrävande anordningar. Att konstruera sådana regler för
skatteutjämningsförfarandet att antydda manipulationer
elimineras så mycket att utjämningsförfarandet kan i stort sett fungera
tillfredsställande, torde ej vara en olöslig uppgift. Att ernå
fullständig säkerhet i detta avseende torde dock ej vara möjligt.
De stora tungskötta norrlandskommunerna med relativt svagt
skatteunderlag och därmed sammanhörande nu antydda
svårigheter ha sin motsats i de många dvärgkommunerna i vissa av
landets södra och mellersta delar. Det är särskilt i stora delar
av Västergötland, Gotland och Öland, men överhuvud å de stora
slättbygderna, som de små kommunerna finnas. — Till följd av
bristen på goda skatteobjekt och en ofta ensartad ekonomisk
struktur, sakna de erforderlig elasticitet mot förekommande
påfrestningar. Uttaxeringen blir i dessa kommuner ofta hög, och omhän-
308
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
