Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Den kommunala indelningen och den kommunala självstyrelsen. Av Gunnar Persson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den kommunala indelningen
dertagandet av en enda familj kan för en sådan kommun medföra
en märkbart ökad skattehöjning. I dessa små kommuner blir det
också ej sällan svårt att finna lämpliga personer för de
kommunala uppdragens skötande, vartill kommer att
förvaltningsärendenas ringa antal icke ger befattningshavare erforderlig träning.
Dessa de små kommunernas svårigheter har man velat komma
ifrån genom den form för samverkan, som bildandet av
kommunalförbund utgör. Av denna möjlighet ha ju också en del
små-kommuner begagnat sig, men tyvärr i allt för ringa utsträckning.
Denna form har knappast blivit populär, säkerligen mest beroende
på nedärvd konservatism i betraktandet av de gamla
sockengränserna såsom historiskt och naturligt givna gränser för den
kommunala samhörigheten. I stället för en rationell omorganisation
av de kommunala förvaltningsområdena har man oftast funnit
det mera bekvämt och sympatiskt att påkalla statens
mellankomst för lättande av kommunernas ekonomiska bördor utan att
göra sig klart de konsekvenser, en sådan utveckling i det långa
loppet måste medföra.
Från annat håll har man strävat till att avveckla den
kommunala förvaltningen för att i stället låta statens förvaltningssfär
växa ut och gripa över det hela. Den utvecklingslinjen har
motiverats med att vården av dem, som äro oförmögna att sörja för
sig själva, blir mera likformig och av högre standard, om staten
i stället för de många kommunerna ombesörjer den. Man vill
också göra gällande att denna vård kan förbilligas, när den
koncentreras på stora centralt belägna anstalter. Detta kan vara
sanning — men med en viss nödvändig modifikation. Att man
på mycket små vårdanstalter icke kan, särskilt för vissa speciella
fall, åstadkomma så kvalificerad vård som på större är riktigt,
likaså att driften på de mycket små anstalterna blir onödigt dyr.
Men lika sant är också att driften på de mycket stora anstalterna
blir tung och dyrbar. Erfarenheten synes ha visat att det
härvidlag finnes ett visst optimum, som i allmänhet ligger vid de
medelstora eller något större kommunernas behov av vårdplatser. För
att organisatoriskt ernå möjlighet till god och ekonomisk skötsel
av kommunerna nu åliggande uppgifter erfordras ingen
centralisering i stor stil, endast en rationell anpassning inom
kommunernas egen verksamhetssfär till för nuvarande behov mera
ändamålsenliga förvaltningsområden.
För året föreligger en riksdagsmotion med yrkande om utred-
309
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
