Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 2 juni 1939 - Den danska författningsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
och minst 45 % av samtliga valberättigade skola bifalla — var det
nämligen nödvändigt för regeringskoalitionen, trots sin
majoritetsställning, att taga hänsyn till andra partiers mening.
Det förslag, som regeringen därför i juni 1938 offentliggjorde och
som grundade sig på den av riksdagen 1937 tillsatta
författningskommissionens betänkande, bakom vilket de båda regeringspartiernas
och det konservativas ledamöter stodo eniga, uppvisade vissa drag
av kompromiss. Valrättsåldern till folketinget är här sänkt — ej till
21 utan till 23 år. Landstinget är visserligen avskaffat, men den direkt
folkvalda riksdagen skall uppdelas i två avdelningar, rikstinget och
folketinget. Folketingets ledamöter väljas som hittills enligt
proportionell metod i valkretsar, men därutöver skola (enligt det slutliga
förslaget) 34 st. utses på en rikslista av samma väljare. Dessa 34,
jämte en av invånarna på Färöarna väld, bilda, tillsammans med
lika många av folketinget bland dess egna ledamöter utsedda,
rikstinget (sålunda 70 st.). Resten av de i valkretsar utsedda (140 st.)
utgör folketinget. De båda tingen förhandla och besluta var för sig
utom i grundlags- och finansiella frågor, men om de härvid komma
till skilda beslut, skola de gemensamt omrösta. Förslaget utgör alltså
ett mellanting mellan enkammar- och tvåkammarsystem, och bär
stora likheter med det norska stortinget. Folkomröstning skall
anställas, om visst antal riksdagsledamöter eller viss del av väljarna
jämte en viss mindre del av riksdagens medlemmar begär det; dock
får ej referendum äga rum då det gäller skatte- och finanslagar m. m.
Detta förslag förelades riksdagen i början av oktober 1938. Att
regeringspartierna skulle gilla det, var självklart, och att den
moderata vänstern, som ju redan på ett förberedande stadium ogillat
reformplanen, ställde sig avvisande, var knappast överraskande. Vida
mindre klart var, hur det konservativa partiet skulle ställa sig, så
splittrat som det på det förberedande stadiet 1937 visat sig vara i
denna fråga.
Christmas-Moller, som hela tiden verkat för genomförandet av en
grundlagsförändring av ungefär det innehåll, som regeringen
skisserat, hade redan på sommaren 1938, sedan författningskommissionens
förslag blivit känt, fått det konservativa partiets centralstyrelse att
med 23 röster mot 3 (3 röstade ej) ansluta sig till detta. Senare på
året, i början av oktober, gillades hans politik av högerpartiets
riksstämma. Med 457 röster mot 119 godtogs det framlagda
författningsförslaget. Minoriteten framträdde även offentligen och kritiserade
förslaget. Man menade att det ej lämnade några garantier för en
folkminoritet och att reglerna för folkomröstning vore allt för snäva,
så att hela referendum-institutet bleve i praktiken värdelöst.
Christmas-Moller fortsatte att verka för reformens antagande. Han
framhöll i riksdagen, att vi leva i en tid, då det är nödvändigt, att
demokratiskt styrda stater visa sig kunna handla lika snabbt och
målmedvetet som på annat sätt styrda riken. Detta var dock, menade
han, ej möjligt med det nuvarande danska tvåkammarsystemet, och
därför skulle det bort. Han framhöll, att ali erfarenhet i dansk
340
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
