Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Dagens frågor 2 juni 1939 - Den danska författningsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
politik ända från 1866 och fram till 1936 hade visat, att om man
verkligen ville genomföra en demokrati, kunde det blott ske på ett sätt,
nämligen genom att ha endast en väljarekår i landet. Det var en
olycka, menade han, att man så länge hållit på de båda olika
kamrarna och allt vad därav följt av provisorier (estrupiatet) och
slitningar; överhuvud taget borde man ej ha bekämpat
folketingsparla-mentarismen.
Sedan grundlagsförslaget behandlats i riksdagen och därvid
jämkats i några detaljer, främst beträffande riksdagsmännens antal,
antogs det i folketinget och därefter i landstinget i februari och mars
detta år. I folketinget antogs det med 96 röster mot 32 (3 röstade ej
och 18 voro frånvarande). Majoriteten utgjordes av samtliga
socialdemokrater, kommunister och radikaler samt 18 konservativa och 2
aV retsforbundet. De tre som nedlade sina röster voro alla
konservativa. Minoriteten bestod av den moderata vänstern, bondepartiet
(f. d. fria folkpartiet), 3 av de konservativa samt ett par stänkröster.
I landstinget samlade förslaget 43 röster mot 32, 1 avstod. Partierna
intogo naturligtvis här samma ståndpunkt som i folketinget; de
konservativa voro alltså också här delade men här voro motståndarna
flera än anhängarna (10 mot 4, den som avstod var ock konservativ).
Enligt den gällande danska grundlagens bestämmelser skulle nu
båda tingen upplösas och nyväljas. Så skedde, och valen ägde rum
den 3 april. Utom de redan nämnda partierna och det tyska partiet
i Slesvig deltogo tre partier med mer eller mindre
antiparlamenta-riska program. Äldst och störst av dessa tre är Danmarks
nationalsocialistiska arbetareparti. Kring årsskiftet eller strax därefter ha
två andra partier bildats: Nationalt Samvirke och Dansk Samling.
Det förra liar till upphovsman generalauditör Victor Pürschcl,
tidigare konservativ partiledare i folketinget, och det senare läraren
Dalby, f. d. socialdemokratisk folketingsman.
Naturligtvis rörde sig valagitationen kring det vilande
författningsförslaget men därjämte belystes och diskuterades
regeringspolitiken i allmänhet. Det i författningsfrågan ej alldeles eniga
konservativa partiet sköt denna senare fråga i förgrunden i sin kampanj.
Framför allt framhölls av högertalarna, att regeringen ej lyckats
bemästra arbetslösheten, att den ej med tillräckligt intresse arbetade
för att stärka den militära beredskapen till neutralitetens värn och
att den lade allt för åtsnörande band på näringslivet och den
medborgerliga friheten.
IJesultatet av folketingsvalet blev, att socialdemokraterna samt de
relativt små partierna bondepartiet och retsforbundet gingo tillbaka,
under det att alla andra partier ökade. Socialdemokraterna förlorade
i jämförelse med senaste folketingsval 30,000 röster och 4 mandat, så
att deras röstetal stannade vid 728,561 mot 759,102. För första gången
under sin existens har partiet förlorat röster, därav c:a 20,000 i
Köpenhamn. Tar man i betraktande att i allt omkring 53,000 flera röster
avgåvos nu än vid närmast föregående val, blir förlusten än större.
Bondepartiet förlorade 2,000 och retsforbundet något över 7,000 samt
341
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
