Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Till Karl August Nicanders hundraårsminne. Av Fredrik Vetterlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fredrik Vetterlund
Du stolta Rhen, mildt gungande och klara,
Välsignade och vördnadsvärda flod,
Hvars stränder skulle evigt sköna vara,
Om icke menskan, i sitt öfvermod,
Befläckat dem med aska och med blod.
Sig himlen sjelf till jorden stilla sänker
Och på din rena spegel vaggad blänker. —
Du renar allt, der du din gördel drar;
Men Minnets dystra dröm — den sköljer du ej klar.
Strofen är här sammansatt ur tvenne. Nicander ger också
motton ur annan Byronspoesi, och inne i texterna anspelar han ibland
på den fascinerande engelske lorden. Något härav kan ju ha
funnits hos Meyer men i det bela synes det lia en personlig not.
Några gånger, som motto eller inne i texten, anför Nicander
strofer ur Schillers ballad Ritter Toggenburg i egen tolkning utan
att nämna sig som tolk; en gång gör han uttryckligen ett citat ur
»Nicanders Hesperider».
Men den mystiska pseudonym jag nämnde, som kallas
Anony-mus, tror jag är han själv. Den förekommer å tre mottostrofer.
Den första gäller en bild av »Kejserliga Sommar-Palatset vid
Nanking i China» och lyder:
— — chinesen, i sin sköna graf,
Är lefvande ännu; — en stelnad bildnings slaf
Kan aldrig tidens friska frukter smaka. —
Han är den samme nu, som för tretusen år,
Och hvilar så förnöjd. Om någon gång han går,
Så går han ej framåt — men väl tillbaka.
Mot konventionella historiska klichéer utvecklade Nicander
ingen skepsis, och den relativa sanning, som kan fmnas i
talesättet om Kinas tretusen-åriga oföränderlighet, ter sig här som
absolut. Även slutradernas naivt tvärsäkra påstående synes mig
teckna honom. Ingenting motsäger att strofen kan vara av honom
ehuru den ej linnes i hans utgivna dikter.
Nästa Anonymusmotto gäller staden Innsbruck och lyder:
Högt i vilda Alpens bygder
Herden lefver frisk och säll.
Flit och fromhet, stilla dygder
Hägna skönt hans låga tjäll.
Jägaren, på fjellens spetsar,
Ilar, full af kraft och mod,
Följer örnens stolta kretsar,
Fäller honom med sitt lod:
382
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
