Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Till Karl August Nicanders hundraårsminne. Av Fredrik Vetterlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till Karl August Nicanders hundraårsminne
Det är ej nog att sträfva och arbeta
Och knäppa visdom ur ett hårdnadt skal; —
Vi måste tro: den sanning fån I veta
I Josaphats profetiskt sköna dal.
Årgångens sista bild är en utsikt över Betlehem; den heliga
nattens stjärna lyser där. Uppsatsens sista ord äro:
»I)å nu Julhelgen, alla Christnas högtid, är för handen, sluta vi
denna årgångs sista häfte med ett par verser, hvilka, utan
anspråk författade, må gälla såsom enkel förklaring öfver planchen:
Stjernan öfver Bethlehem
Strålar ned i våra hjertan.
Lugnar stormen, dämpar smärtan,
Visar oss vårt rätta hem.
Hon har lyst i långa tider,
Stiftat frid i många strider.
Hon förklarar stoftets jord,
Hon är evig som Guds ord.
Mörkrets furstar hon förgör,
Tröstar den, som ädelt klagar.
Hon förljufvar lifvets dagar
Och hugsvalar dem som dör.
Hvad gör det om sorger rubba
Några stunders lugn? En krubba —
Christi krubba — ser du den —
Kommer nog ditt lugn igen.»
Detta är givetvis av Nicander själv och verkligen så till vida
anspråkslöst, som det icke innehåller annat än vad som otaliga
gånger säges i religiös lyrik, ej heller säger det på något
märkligt sätt. Men sin plats här på sitt ställe kan man ju hävda att
det försvarar.
I nästa band, det sista vari Nicander deltog, finns en teckning
av Gripsholm, där vår skald inryckt sin gamla »runa» om
Gripsholms tragiske kungafånge Erik XIV. Han kallar själv denna
dikt »troligen redan förgäten» (ocli nämner ej sig själv som
författare). Men däri misstog han sig. »Erik Vasas runa» hör ju till
Nicanders allra bästa och minst »anonyma» poesi; den torde något
ha bidragit till svenska folkets gängse uppfattning av den
olycklige fursten och är väl en av de få Nicanders dikter, som kunna
kallas direkt fascinerande.
Pittoreskt Universum ger även en bild av Örbyhus slott, där
387
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
