Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Statsåskådningen i tredje riket. Av Per Engdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
detsamma som förvaltningskunskap jämte en viss insikt i den inom
staten härskande ideologien.
Denna uppfattning är emellertid oriktig. Den autoritära staten
har nämligen föga gemensamt med den förvaltningsstat, som en
gång behärskades av den absoluta furstemakten. En närmare
kontakt med den statsvetenskapliga diskussionen i det
nationalsocialistiska Tyskland skall snart visa, att statsvetenskapen
ingalunda anser sig ha blivit arbetslös, därför att demokratien brutit
samman. Men den har i viss mån skaffat sig nya utgångspunkter.
Den autoritära staten utgår från en nationalistisk åskådning.
Det nationalistiska draget är visserligen gemensamt för de
autoritära staterna, men just denna gemenskap drar upp ofrånkomliga
skiljelinjer. Den autoritära staten sätter en ära i att utforma en
egen ideologi, betingad av nationens historia, kultur och kynne.
I demokratisk idéhistoria spelar nationen föga roll. Den inträder
först i det ögonblick, då idéerna skola omsättas i praktiken och
man inte längre kan komma förbi den. I den autoritära statens
ideologi däremot utgör den nationella särarten själva
utgångspunkten. Den skillnad i typ, som förekommer mellan autoritära
stater, är sålunda betingad redan genom skillnaden i nationell
åskådning.
Den vikt, som fascister och nationalsocialister fästa vid
åskådningen, understryker ytterligare detta förhållande. Statsmän och
forskare tävla om att visa, hur idéerna format de olika organen
och motiverat deras växelverkan inom statslivet. Man får
intressanta belägg för denna uppfattning om idéernas makt att forma
praktiska uttryck för sitt liv och sitt egenvärde i den diskussion,
som föres mellan fascistiska och nationalsocialistiska författare
just i dessa dagar. På båda sidor Alperna betonar man givetvis
allt det gemensamma, men man är lika noga med att påpeka de
ofrånkomliga skillnaderna. Tyskland är icke Italien, och Italien
är icke Tyskland. Just denna diskussion ställer den tyska
statsuppfattningens och det tyska statsskickets egenart i särskilt bjärt
belysning.
Med utgångspunkt från denna diskussion kring de olika
nationella ideologiernas särprägel går statsvetenskapen att
karakterisera de nya staternas typologi. I allmänhet föreställer man sig
vetenskapen i de autoritära staterna som en lovsång till den
härskande regimen, en forskning utan problem, utan spännvidd
och utan egen gestaltningskraft. Vetenskapsmännen sägas ta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
