Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Statsåskådningen i tredje riket. Av Per Engdahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
direktiv från politikerna och vara ledarnas servila redskap. En mera
ingående kontakt med statsvetenskaplig forskning exempelvis i
Tyskland ger emellertid en helt annan bild av dessa förhållanden.
Det råder visserligen ett intimt samspel mellan vetenskapsmän
och ideologer i de nya staterna. Ur denna synpunkt arbetar
vetenskapen utan tvekan i regimens tjänst. Men den gör det
knappast som ett osjälvständigt verktyg. Statsvetenskapen erkänner
visserligen den gemensamma ideologiska utgångspunkten. Den
ser som sin uppgift att med utgångspunkt från denna bestämda
värdering tolka den aktuella verkligheten. Denna bundenhet vid
en värdering skapar emellertid ingen problemlöshet. I grund och
botten är liberal statsvetenskap lika bunden vid
värdeföreställningar som den autoritära. Skillnaden ligger dels i
värdeföreställningarnas olikhet och dels i den liberala vetenskapens
benägenhet att formellt skjuta dessa värdeföreställningar i
bakgrunden och drapera sig i den obefläckade objektivitetens täckmantel.
Det torde kunna ifrågasättas, om vetenskaplig diskussion över
huvud taget är möjlig utan vissa gemensamma värdenormer.
Diskussionen kräver i varje fall en gemensam terminologi. Men
redan ordvalet ger uttryck åt en viss inställning. Bakom ord och
termer döljer det sig en mer eller mindre klar uppfattning om
ordens innebörd, om verkligheten bakom terminologien. Låt oss
bara ta upp ett sådant uttryck som demokrati. Det kan
visserligen sägas, att demokrati är den statsform, där statsledningen
utgår ur en allmän och lika omröstning med alla myndiga
medborgare. Men bakom denna definition skymtar man ofta
föreställningen om en folkvilja, som skall existera, och som i de allmänna
valen funnit sitt bästa sätt att komma till uttryck. Båda dessa
föreställningar förekomma utan reservation i liberal
statsvetenskaplig litteratur. Vi möta alltså först en rent mytisk
uppfattning. Någon folkvilja i ortodox demokratisk mening hör i varje
fall inte till det vetenskapligt påvisbara. Vidare möta vi en ren
värdeföreställning, nämligen uppfattningen om att den mytiska
folkviljan kommer till uttryck i den demokratiska valproceduren.
Exemplet torde belysa svårigheten för att inte säga omöjligheten
att i vetenskaplig diskussion helt frigöra sig från gängse
föreställningar och värderingar. Den autoritära statsvetenskapen
erkänner detta obetingat och fastslår redan från början den härskande
värderingen som sin egen utgångspunkt vid försöken att ge en
tolkning av aktuell politisk verklighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
