Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Kristendomen inför samhällsfrågorna. Av John Cullberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samman med hela den lidande och kämpande mänskligheten i en
förunderlig solidaritet. Gränsmurar falla, och vägar öppnas.
Djupast förnimmes kanske denna solidaritet i förbönens ofta
föraktade och i varje fall mycket försummade gemenskap. Där lösas
inga tekniska problem, där får jag lämna hela den invecklade
världssituationen lika väl som mina högst privata konflikter i
Hans hand, som inte behöver den socialpolitiska sakkunskapens
bistånd för att finna sin väg. Där blir åter appellen till vilja och
samvete otvetydigt klar. Den människa, för vilken jag beder,
kan aldrig finna min dörr stängd.
Ur den solidariteten har den kristna kyrkan vuxit fram — den
heliga och allmänneliga. Dess gemenskap är kristendomens svar
på den sociala frågan. Den har haft oöverskådlig betydelse för
folkens och de enskildas samliv. Skall den betyda något också i
framtiden, då en gång det nya Västerlandet skall byggas upp på
det gamlas ruiner? Utan tvivel — om den har mod och tålamod
att utan sidoblickar hålla sin egen religiösa linje. Patiens quia
æterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
