Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Dagens frågor 16 december 1939 - Framsynthet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
närmare förtroget med genom sådana skattestegringar, vilka ka sitt
upphov i de ökade .kostnader, som den nu i hast anskaffade materielen
under krisen betingar.–-
I 1936 års försvarsdebatt yttrade hr Åkerberg, ordföranden i det
socialdemokratiska partiets förstakammargrupp, bl. a.: »Av herr
Bohemans utrikespolitiska, i och för sig mycket intressanta exposé,
framgår det, att i Europa finnas vissa kraftlinjer, kring vilka det
bränns och kring vilka det slår gnistor, men det framgår också
ganska tydligt, att vårt land icke tangeras av några av dessa
kraftlinjer. ... Man måste säga, att det krigsfall, varmed kommissionen
och utskottet räkna, under överskådlig framtid icke kan tänkas
inträffa. Och det är ju inte för århundraden vi besluta en
försvarsorganisation i dessa den tekniska lavinens tider. ... Och man kan
väl heller inte tänka sig, att t. ex. Ryssland i ett krig med
stormakter skulle så där i förbigående skicka trupper in över vår norra
gräns för att skaffa sig några försänkningar där. ... Ja, man kan
lika gärna fråga, om herr Hamrin kommer att delta i ett beslut
av liknande innehåll [148-miljonersförsvaret] om tre år. Det är
inte alis säkert, att han kommer att göra det. Det är inte
omöjligt, att han då kommer att anse, att den linje, som
socialdemokraterna nu följa [130-miljonersförsvaret], är den riktiga.»
Om allt detta är blott att säga, att särskild befälhavare nu ansetts
behöva förordnas just i Norrland och att de tre årens prövotid nu
är tilländalupen.–-
I debatten i andra kammaren våren 1936 angående lagstiftning
mot samhällsfientlig verksamhet yttrade hr Z. Höglund bl. a.: »Är
det styrkt, är det visat att denna nya skärpta lagstiftning eller
’beredskap’, som man talar om, verkligen är av behovet påkallad?
Jag trotsar herr Nilsson i Antnäs att på något sätt eller någon
punkt ha styrkt nödvändigheten av denna lagstiftning. Ha vi inte
nog med lagar förut, tillräckliga för denna sak? ... Av denna
lagstiftning kommer intet gott. Den är onödig, den är skadlig, den är
utmanande, den är söndrande och den skulle försvaga nationen i
stället för att ena den.» ... Den 11 dec. 1939 skriver
Social-Demokraten, hr Z. Höglunds organ, på ledande plats bl. a.: »Man vill även
hoppas, att myndigheterna få en smula mera kraft i kampen mot
en pest, värre och farligare än andra farsoter. ... Äro emellertid
lagarna i vårt land så dåliga, att samhället icke kan värja sig mot
sådana element som nazister och nazikommunister, så böra dessa
lagar snabbast möjligt skärpas. Den snart sammanträdande
lagtima riksdagen bör ovillkorligen tillse att erforderliga lagar mot
nationens fiender inom landet komma till stånd.»–-
Ungefär samtidigt med att Helsingfors bombarderades läto några
skalder och författare, som samtidigt bekände sig till den avgångna
koalitionsregeringens folkhemsidé, utsända ett upprop, vari det
hette att nu borde försvaret stärkas. Varför tego de under tidigare
år, när deras röst kunnat betyda något och det velat mod till att
höja den? Varför skola så många av våra skalder och författare
702
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
