Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Dagens frågor 16 december 1939 - Framsynthet - Sovjets väg mot Turkiet och Balkan. Av E. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagens frågor
behöva blotta sin brist på den viktigaste fallenheten för yrket,
nämligen visionens gudagåva?
Stor uppmärksamhet har tilldragit sig en den
6 december publicerad artikel i tidskriften
»Komunistitsjeskij International» och signerad A. Stjepanov om
Rysslands avsikter mot Rumänien och Turkiet. Typiskt är att av
dess innehåll Reuters Bureau återgivit hotelserna mot och kraven på
Rumänien, medan den tyska nyhetsbyrån lagt tyngdpunkten på dess
andra, mot Turkiet riktade udd och gjort långt gående reflexioner
om ett nytt Alexandertåg till Indien under Stalins egid, en tanke som
märkligt nog dagen före, den 5 december, framfördes av Völkischer
Beobachter. Nu bör kanske icke alltför stor vikt läggas vid
Stjepa-novs artikel. Troligtvis kan man icke identifiera dess synpunkter
med ryska regeringens, som också bemödade sig att omedelbart klart
och tydligt ta avstånd från artikeln. Hur som helst kan den dock
mycket väl ha varit en försöksballong, varigenom man i Moskva ville
fastställa hur världen — och särskilt de bägge hotade länderna —
reagerade utan att behöva ta något ansvar eller få någon skuld för
det sagda. Men Stjepanovs artikel utgör blott ett bland många
vittnesbörd om att något är i görningen; talrika andra ha lämnats av
Pravda, Tass och Moskvaradion, vilkas inspirerades karaktär icke
kan förnekas. Att tyska ambassadens i Ankara presstjänst medelst
flygblad låtit sprida en av de hätskaste Pravdaartiklarna i turkisk
översättning har naturligtvis icke gjort saken bättre, och det är föga
förvånande att stämningen under de senaste dagarna närmat sig
kokpunkten både i Bukarest och Ankara. Varken i Rumänien eller i
Turkiet ämnar man låta skrämma sig utan bemöta ett ryskt angrepp
med samma fasta beslutsamhet som Finland.
I Sydosteuropa är läget ännu ganska oklart och labilt. Det
beramade neutrala sydosteuropeiska blocket har i varje fall ännu icke
kommit till stånd och utsikterna därtill synas nu föga ljusare än
för en månad sedan. På dess tillkomst synes Rumänien i främsta
rummet men även Turkiet alltjämt arbeta, medan svårigheterna
fortfarande vållas av Ungerns och Bulgariens i nuvarande läge minst
sagt okloka revisionskrav.
Tyskland, som tidigare — liksom då också Ryssland — föregav sig
hälsa bildandet av ett sydosteuropeiskt block med glädje, har på
senare tid förhållit sig kyligare om icke rent avvisande därtill, sedan
det blivit uppenbart att blocket, om det komme till stånd, lika ogärna
skulle underordna sig tysk som rysk ledning. Förutom hos
västmakterna har tanken haft sitt främsta stöd hos Italien. Om detta land
blott velat och kunnat förmå sin skyddsling Ungern att avstå från
revisionskraven, skulle blocket antagligen nu redan vara ett
fullbordat faktum. Men den italienska politiken har, trots upprepade och
högröstade deklarationer om att Italien till varje pris vill bevara
sin position på Balkan och med makt kommer att motsätta sig varje
ryskt framträngande där, icke kunnat ådagalägga nog klarsyn för
703
Sovjets väg mot
Turkiet och Balkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
