Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Katastrofens år. Av Torvald T:son Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
otvetydigt var riktad mot Hitler. Situationens allvar underströks
ytterligare av att det engelska kabinettet den 26 april framlade
förslag om allmän värnplikt, något som aldrig tidigare förekommit
i Englands historia under fredstid. Ett svar på de engelska
kraftåtgärderna följde omedelbart från tysk sida, då Hitler den 28 april
i ett stort riksdagstal förklarade den tysk-polska pakten och det
tysk-engelska flottavtalet uppsagda.
Det tillstånd, som genom alla dessa händelser uppkommit i
Europa, innebar ett egendomligt mellanstadium mellan krig och fred.
Motsättningarna mellan de ledande makterna voro så starka, att
normala förbindelser voro uteslutna. Utom de nyss nämnda
ensidiga uppsägningarna av långfristiga fördrag är att märka, att
Västmakterna, Förenta Staterna och Ryssland vägrade att
erkänna det nya läget i Tjecko-Slovakiet och att även de
diplomatiska förbindelserna tidtals voro i viss mån hävda genom
ambassadörernas återkallande. Å andra sidan hade inga fientligheter
utbrutit. Sedan den första skarpa krisen i april syntes överstånden,
föreföll det därför ej helt osannolikt, att ett krigsutbrott länge
skulle kunna undvikas, med hänsyn till den fruktansvärda
omfattning, som fientligheterna kunde väntas få, och till de
svårberäkneliga styrkeförhållandena.
Under denna tid av »vitt krig» sökte bägge sidor genom
diplomatiska åtgärder förbättra sin ställning. England vann en
synnerligen viktig framgång, då det i mitten av maj lyckades komma
till ett preliminärt avtal med Turkiet. Därmed tryggade det sig
vägen in i Svarta havet och möjligheten att verkligen infria
löftena åt Rumänien samt att öppna förbindelser med Polen och
Ryssland, även om Östersjön vore stängd. På tyskt håll
underströks vid samma tid vänskapen med Italien genom det med stora
yttre manifestationer förbundna undertecknandet av en ny
allianstraktat, den s. k. stålpakten.
Det var tydligt, att om Västmakternas stöd åt Polen verkligen
skulle bliva effektivt i tid, hjälp måste sökas hos Polens andra
stora granne, Tysklands dittills häftigaste motståndare, Ryssland.
Detta påpekades också från början i England och Frankrike, och
underhandlingar inleddes under våren i Kreml. Emellertid talar
mycket för att trådar redan på ett tidigt stadium i hemlighet
började spinnas mellan Berlin och Moskva. I Tyskland fanns, särskilt
i högre officerskretsar, en stark tradition för vänskap med
Ryssland. Samarbetet hade under 1920-talet varit mycket livligt, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
