Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Litteratur - Svensk prosadiktning 1939. Av Elof Ehnmark - Arne Hägglund: Den rike ynglingen - Harald Beijer: Joos Riesler - Olle Hedberg: Stopp! Tänk på något annat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
industrialiserats och som lever bra under högkonjunkturen men när som helst
kan hotas, om andra tider bryta in. Sonen till den, som skapat de
nya förhållandena, en semestrande akademiker, anställd vid
ordboken i Lund, får för sig, att han skall stanna kvar och rädda sin
hembygd undan det hotande fördärvet. Han resignerar emellertid,
sedan han kommit till insikt om att det i själva verket bara var
tomheten i hans eget dittillsvarande liv, som kommit honom att
fantisera om övermäktiga stordåd. En kärlekshistoria hjälper honom ur
de personliga svårigheterna. Romanen, som byggts upp kring ett
aktuellt problem av social räckvidd, kommer alltså att begränsa sig
till ett personligt. I behandlingen av detta betecknar den ett
framsteg för den unge författaren själv. Men här finns ingenting av den
dova oron och det djupa allvaret i »Giv oss jorden!»
Mobergs roman är överhuvud det bästa exemplet på
tidshändelsernas förmåga att sätta sin prägel på litteraturen, nästan oberoende
av det stoff, som behandlas, och den miljö, som skildras. Däremot
är det blott i ett enda fall, som själva det stora världsdramat
förvandlats till fiktion och i denna form blivit föremål för analys.
Denna på en gång tacksamma och svåra uppgift har Harald
Beijer ålagt sig i romanen Joos Riesler. Beijer har ofta
laborerat med ett fantasirike, som varit likt en eller annan modern stat
men aldrig helt kunnat identifieras med någon. I den nya romanen
vill han dock inte, att någon tvekan skall råda om
verklighetsunderlaget. Beijer har så nära som möjligt sökt följa en diktators väg
från idealism till maktfullkomlighet. Han står på en gång
imponerad och skräckslagen inför denna typ, som han måhända söker
göra tragisk utan att i så fall ha lyckats men som han i varje fall
analyserat med skärpa på många punkter. Själva romanhandlingen
varierar på nytt Beijers genomgående tema: rättfärdigheten.
Skildringen rör sig kring en familj, som splittras genom diktatorn Sesars
makttillträde. En av sönerna, Joos Riesler, får gå vägen från
socialism till »sesarism» och därefter genomskåda diktatorns
rättshaveri. Liksom alltid hos Beijer ha personerna schematiserats och
händelserna tydligt fogats samman för tesens skull. Joos Rieslers
utveckling blir inte på alla punkter helt klar, men han belyser
mycket konsekvent det rättspatos, som är den egentliga
inspirationskällan till Beijers på en gång livligt fabulerande och egendomligt
tvärhuggna berättarkonst och som skänker den dess energiska, virila
kraft.
Inte heller den kylige, personligt tillbakadragne skeptikern Olle
Hedberg har förmått eller önskat hålla sig utanför tidens
stormar. I våras avbröt denne annars exakt regelbundne producent av
en roman varje höst sina vanor för att med den bittert aktuella
satiren Ut med blondinerna! tydligt betyga sin avsky för de
diktatoriska våldsmetoderna. Hedbergs nya roman, Stopp! Tänk på något
annat, har däremot en titel, som kunde tyda på reträtt och
resignation. Innehållet dementerar emellertid en sådan tolkning. Boken
avslutar historien om Karsten Kirsewetter, den unge upptågsmakaren,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
