Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Litteratur - Svensk prosadiktning 1939. Av Elof Ehnmark - Fritz Thorén: Jag är eld och luft - Dagmar Edqvist: Andra äktenskapet - Eva Berg: Lockrop om våren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
möjligheter att komma tillrätta med det eviga, Stagnelianska
problemet: kraften att begära, tvånget att försaka. Berättelsen härom har
förts fram med sträng konsekvens och psykologisk skarpsynthet i
teckningen av det inre skeendet. Thoréns konstnärliga signum är
psykologisk realism. Under hans händer blir Jenny ingen tragisk
heroine, endast en människa, vars innersta utforskas och visar
mänsklig storhet och svaghet i trasslig sammanvävnad. Och
männen omkring henne äro varken hjältar eller bovar utan vardagliga
människor på ont och gott, respektabla och löjliga på samma gång.
Det förmärks inte heller något behov av regiknep och schabloner i
denna rappa, spännande och livfulla roman, vars stil är kryddad
med en verkningsfull ironi. »Jag är eld och luft» är en av årets mest
betydande romaner, kanske den markantaste av alla, och Fritz
Thorén har med den blivit ett namn att räkna med.
Det finns i Thoréns livssyn något av antingen eller, jord eller eld,
dröm eller verklighet. Dagmar Edqvist skildrar i Andra
äktenskapet den mänskliga vardagsvärld, vars livsrum så ofta får
begränsa sig inom kompromissens ram, där man når fram till ett »både
— och» endast genom att skära av hälften av vardera. »Andra
äktenskapet» skildrar egentligen två äktenskap. Beskrivningen av
adjunkten Roests första hustru ger belägg för tesen, att ingen så
raffinerat elakt som en kvinnlig författare förstår konsten att
avslöja kvinnliga svagheter och brister. Sitt andra äktenskap ingår
han med en självförsörjande kvinna, som har intressen utanför
hemmet. Exemplet har valts på ett sätt, som gör fallet både tämligen
ordinärt och väl ägnat till psykologiska utredningar. Båda parterna ha
olika inställningar till varandra, det förflutna kan inte strykas över,
det närvarande hotar med fallgropar av oväntat slag, det gäller att
ömsesidigt ta och ge, understödja och stryka över. Allt detta skildras
med en ovanligt klar blick för verkligheten och vardagskraven i en
äktenskaplig sammanlevnad. Episoden med en vildfågel, som hotar
det nya äktenskapet, kommer som ett romaneskt inslag i romanen,
men överdrives lyckligtvis inte. Den är endast till för att mata fram
handlingen till ett resonabelt romanslut. När man slår igen boken,
känner man tillfredsställelsen av att ha haft med en mycket
omdömesfull och levnadsklok författarinna att göra, en som har något
att säga och kan säga det väl.
En mer renodlat psykologisk roman, avsiktligt isolerad från
sociala samband, finner man exempel på i Eva Bergs prisbelönta
Lockrop om våren. I sin senare produktion har Eva Berg särskilt
intresserat sig för en viss människotyp, den egocentriskt förkrympta.
Även den nya romanen har en centralfigur av denna art, den redan
avlidne fadern till två systrar, en familjetyrann av det slag, som
vet att dölja sin själviskhet och nå sina mål genom en förklädnad
av sentimentalitet, esteticism, inbillningssjuka och virtuos förmåga
att väcka medlidande. Den äldre systern, Elisabet, finner
kompensation för sitt livs tomhet i en svärmisk kult av fadersminnet, den
yngre, Molly, som tvingats avstå från sin älskade, förfaller till apati.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
