Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Mellan två krig. Av Karl Wistrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Krisen under 1930-talets första år fick icke på långt när den
inverkan på lönesättningen, som fallet varit tio år tidigare.
Lönereduktionerna blevo små och övergående och kunde genomföras
utan förödande konflikter. Ådalsoroligheterna inneburo ett
avbrott i utvecklingen, mera dock genom det uppseende de väckte
i landet än genom sina återverkningar på det fackliga området.
Det var inom socialdemokratisk och främst kommunistisk press
och ej bland fackföreningsfolket, som hetsen mot ordningens
upprätthållare var starkast.
Under den återvändande högkonjunkturen höllos å andra sidan
arbetarnas krav inom skäligare gränser än som skulle hava varit
fallet under motsvarande förhållanden tidigare, då ofta varje
tendens till bättre konjunktur ansågs motivera fackliga
anfallsrörelser av karaktär, som då och då kunde sägas stå
utpressningen ganska nära. Sin slutsten fick samförståndsandan
slutligen genom Saltsjöbadsavtalet år 1938, vars betydelse som
samhällsuppbyggande instrument först framtiden skall tillfullo
komma att klargöra.
En jämförelse mellan åren 1918 och 1939 visar en genomgående
förbättring i den svenska arbetarklassens standard, en
förbättring av sådan storleksgrad, att det icke torde vara möjligt att
under någon annan tidrymd uppdriva något ens tillnärmelsevis
liknande. Arbetstiden har avsevärt minskats, arbetsvillkoren
genomgripande förbättrats, och trots detta ha realårslönerna
undergått en stegring med mera än 50 %. Motsättningarna i
ekonomiska villkor mellan de olika samhällsklasserna ha därigenom i
hög grad mildrats. Jämsides härmed har studiearbetet inom
arbetarrörelsen minskat klyftan i andlig utrustning. Brunnsviks
betydelse i svenskt samhällsliv som kulturcentrum har varit
oerhörd.
Den politiska utvecklingen har naturligtvis även den gjort sitt
till. Men man överdriver förvisso dess betydelse, därför att den
oftare bjuder på dramatiska moment och därför faller mera i
ögonen. Det har betytt mycket för arbetarklassens
samhällssolidaritet, att socialdemokratin tillvunnit sig platsen som det
största partiet och ett flertal gånger, vissa tider till och med nästan
med anspråk på monopol, innehaft regeringsmakten i landet.
Man torde dock icke kunna göra gällande, att innehavet av
regeringsmakten längre skulle vara av avgörande betydelse för
arbetarklassens syn på samhället. De sociala välfärdsanordningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
