Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Litteratur - Lyrik 1959. Av Karl-Gustaf Hildebrand - Sverker Ek och Erik Blomberg: Svenska folkvisor - Hjalmar Gullberg: 100 dikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nyårsdikt. Exemplen kunde mångfaldigas. Stundens allt annat
överskyggande fråga, ödesgemenskapen på liv och död mellan Sverige
och Finland, har ofta av diktarna gestaltats med en uppriktighet och
en sammanpressad kraft som av olika skäl ibland haft svårt att
komma fram i andra uttrycksformer. Diktens uppgift har här ibland
varit förpostens.
Till sådana lyriska vittnesbörd sluter sig den bekännelse om en
hemkomst, en djup förnyelse, i vår litteratur som ett antal
arbetarförfattare gett i skriften »Uppbåd». Deras upptäckt, i eldskenet från
Finlands brand, av fosterlandets heliga realitet, kan kanske
betecknas som något av det viktigaste och mest gripande i nyare svensk
litteraturhistoria. Där framträder också med särskild intensitet ett
socialt faktum av livsavgörande vikt, den frambrytande nationella
förnyelsen inom svensk arbetarrörelse. — Till belysningen över
diktens aktuella uppgift hör också sådana personliga diktarinsatser som
Sten Selanders för svensk allmänhet mycket betydelsefulla
reportage från frivilligkåren, i vars led Olof Lagercrantz och Carl Erik
af Geijerstam, till det poetiska skråets heder, i olika uppgifter
deltaga.
Blott tillvaron och beståndet av en sådan bakgrund kan låta en
frimodigt glädjas över den andra sidan av diktens aktuella insats,
den inåtriktade, tidlöst fördjupande. I den samling Svenska
folkvisor, som Sverker Ek och Erik Blomberg gett ut, har
modern publik fått en välbehövlig kontakt med mycket gamla och ibland
försummade källflöden. Folkvisans värld har — trots alla de
svårigheter att helt tränga in i den och all den ovisshet i
textförhållandena, varom professor Eks kommentarer vittna — också för oss
något av den elementära och alltigenom nödvändiga diktens trollmakt.
Genom alla inslag av folklig eller litterär sentimentalitet och grella
effekter möta där både livets mörka väsentligheter och drömmens
oefterhärmliga magi med en ojämförlig, på en gång avslöjande och
befriande kraft. Och intet tonfall tränger så djupt in till det
avgörande, det omedelbart mänskliga, som den äkta folkvisans.
Magdalena går åt källeflod
— solen skiner över enen —
Herren Jesus för henne stod.
Allt under linden gröna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
