Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Den svenska frivilligrörelsen. Av Stig Jägerskiöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kriget fick även radion begagnas. Även filmens möjligheter
utnyttjades, dels genom förevisandet av några av finska filmmän
i Stockholm utarbetade filmer, dels genom framställandet av en
särskild propagandafilm för frivilligrörelsen.
Trots allt energiskt arbete var och måste denna
upplysningsverksamhet vara alldeles för svag för att på den korta tid, som
stod till buds, giva frivilligrörelsen en verkligt stor anslutning.
Detta är ju klart redan med hänsyn till de allmänna, hämmande
moment, som funnos och inledningsvis angivits, samt med hänsyn
till de speciella problem, inför vilka frivilligrörelsen ställdes. För
skapandet av den allmänna uppfattning som skulle stödja
frivilligrörelsen, nämligen att det var ett svenskt riksintresse att denna
snabbt utvecklades, kunde en organisation av
Finlandskommitténs karaktär och arbetande under de förhållanden, som ovan
antytts, endast göra en starkt begränsad insats.
Man måste nu fråga sig, som Finlandskommittén ofta gjorde,
om icke den utvägen stått öppen, att svenska regeringen genom
de många organisationer, som mer eller mindre direkt stå till dess
förfogande, på ett tidigt stadium kunnat låta parollen gå ut:
Stöd frivilligrörelsen! Som känt är har även från finskt håll
förvåning uttryckts över att så icke skedde. De frivilliga hade väl
ingalunda, såsom statsministern sökt göra gällande i sitt påsktal
i radio, därför fattat sitt beslut mindre frivilligt. De hade blott
haft klarare utgångspunkter för bedömandet av sitt handlande.
Vidare måste i detta sammanhang ytterligare en synpunkt
framhållas. Hr Vougt har i en ledande artikel i Arbetet i
frivilligrörelsens början hävdat, att endast de, som själva gingo ut
som frivilliga, kunde uppmana andra därtill. Otvivelaktigt
finnes det fog för denna synpunkt. Men den är beklagligtvis mycket
svår att förena med skapandet av en välorganiserad
frivilligrörelse. För såväl Finlandskommittén som frivilligbyråerna ställde
denna fråga svåra problem. Organisationerna togo ofta skada,
när personalen övergick till Frivilligkåren. Svårigheterna för de
enskilda individerna att verka för en anslutning till kåren ligga
ju ock i öppen dag. Helt annorlunda är förhållandet, om de stora
organisationerna, som var i sin stad åtnjuta vidsträckt förtroende,
stödja en frivilligrörelse.
Finlandskommittén tvivlade aldrig på att frivilligtanken med
tiden skulle vinna den största anslutning. Så blev ock fallet. Hur
mycket snabbare hade utvecklingen icke kunnat gå, om arbetet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
