Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Den svenska frivilligrörelsen. Av Stig Jägerskiöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för spridandet av den uppfattning, som låg bakom
frivilligrörelsen, icke enbart åvilat en grupp enskilda män, utan i de former,
som väl dock ändå stått till buds, stötts av riksledningen.
Jag har hittills huvudsakligen uppehållit mig vid
frivilligrörelsens utveckling bland de till militärtjänst icke inkallade. En
ytterst intressant och omdiskuterad fråga är frivilligrekryteringen
bland de inkallade värnpliktiga. Frivilligkårens ledning var
givetvis från början av den uppfattningen, att det allra
värdefullaste soldatmaterialet funnes att få i de redan uppsatta svenska
förbanden. Med stor tillfredsställelse hälsades därför
meddelandet, att ett icke obetydligt antal värnpliktiga från förbanden i
Norrland skulle beredas tillfälle att övergå till kåren. Den 21
december erhöllos genom generalorder vissa direktiv för
truppförbandscheferna beträffande formerna för behandling av
mobiliserade värnpliktigas ansökan om hemförlovning och rätt att vistas
utom riket, avsedda att underlätta denna rekrytering. Men så
mycket är ju också klart, att enbart härmed icke mycket var
vunnet, om icke samtidigt sådana förhållanden skapades, som gjorde
det möjligt för frivilligtanken att vinna spridning hos trupperna.
Man måste framhålla följande psykologiska moment, som
givetvis påverkat förhållandena vad de värnpliktiga beträffar.
Sedan dessa inkallats, voro de praktiskt taget isolerade från den
hos folket i övrigt starkt framväxande stämningen för hjälp till
Finland. På en förläggning, i synnerhet en dylik i gränstraktens
primitiva förhållanden, absorberas intresset snart av dagens
praktiska göromål. Uppmärksamheten måste åter riktas mot den
händelseutveckling, som pågick i vårt östra grannland. Framför
allt måste uppgifter lämnas om omständigheterna vid och
villkoren för en anslutning till Frivilligkåren. Detta kunde ju bäst ske
under positiv medverkan från befälets sida.
Truppförbandschefernas förpliktelse att hålla förbanden vid föreskriven styrka och
högsta beredskap måste emellertid verka återhållande på en
eventuell önskan att stödja frivilligrekryteringen. Den nämnda
generalordern synes av många truppförbandschefer närmast ha
uppfattats som en anvisning om formerna för ärendenas handläggning,
för den händelse några värnpliktiga skulle komma på tanken att
gå ut som frivilliga. Truppförbandscheferna torde genomgående
hava efterlyst besked om regeringens positiva inställning till
saken. Vad som behövts hade, förefaller det, varit klara besked
om att frivilligrörelsen skulle på lämpligt sätt stödjas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>