- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjunde årgången. 1940 /
177

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Den svenska frivilligrörelsen. Av Stig Jägerskiöld

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kommit från Uppsala och Göteborg. I fråga om studenterna
måste dock erkännas, att de ofta hade särskilt svårt att lämna
de svenska förband, till vilka de voro inkallade. Allt tal om att
kåren huvudsakligen skulle ha bestått av arbetslösa, äventyrare
och fantaster kan omedelbart avvisas. Dess standard stod
säkerligen över ett genomsnittligt svenskt förbands.

Jag har ovan sökt skildra några sidor av den svenska
frivilligrörelsens utveckling. Rörelsens främsta resultat blev
uppsättandet av Svenska Frivilligkåren jämte därtill anslutna förband.
Vid fredsslutet befunno sig 8,500 svenska frivilliga i Finland
och ytterligare c:a 5,000 voro anmälda i Sverige. Det torde, med
beaktande av de omständigheter, under vilka arbetet ägde rum,
få anses vara ett gott resultat av en spontant framvuxen, av
enskilda ledd frivilligrörelse. Till jämförelse kan nämnas, att vid
den internationella kontrollen de utländska frivilliga i Spanien å
regeringssidan icke översteg 12,545, från 54 stater och efter ett
flerårigt krig. Man måste jämväl betänka, att all erfarenhet på
detta område här i landet saknades. Såsom vittnesbörd om svensk
handlings- och offervilja, om en allmän folkvilja för ett
gemensamt svensk-finskt försvar, synes detta resultat lovande för
framtiden. De svenska frivilligas insats torde ock för utvecklingen av
goda svensk-finska förbindelser komma att äga den allra största
betydelse. Väl kan det sägas, att de humanitära och materiella
svenska bidragen till försvaret av Finland ägt större praktisk
betydelse, men den svenska insatsen har genom frivilligrörelsen
dock lyfts på ett annat plan och erhållit högre syftning. Att
detta även kan underlätta den svåra uppgiften att nu fördjupa
och utbygga förbindelserna mellan Sveriges och Finlands folk
ligger i öppen dag och har ju ofta framhållits från finsk sida.
Någon tillfredsställande ersättning för en svensk statlig
intervention blev frivilligrörelsen dock aldrig. Vissa av de väsentliga
orsakerna härtill torde framgå av vad ovan anförts.

I vissa punkter ha i denna artikel plats beretts för kritiska
reflexioner, även rörande den hållning, som från regeringshåll
intagits i frivilligfrågan. Detta ingalunda för att söka avvinna
denna fråga argument i partipolitiska fejder, utan för att söka
fastställa räckvidden av vissa icke oviktiga erfarenheter, som
vunnits på ett par av de verksamhetsfält, en frivilligrörelse måste ägna
sig åt. Av en annan historieskrivning äro vi knappast betjänta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:30:00 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1940/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free