Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Litteratur - Steppernas rike. Av Herman Gummerus - René Grousset: L’Empire des steppes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hos massan av det folk, som med större skäl bör kallas moskoviter
än ryssar, ett slavsinne, vars verkningar vi kunna iakttaga ännu i
våra dagar.
Vad beträffar den grupp av ursprungligen nomadiserande
folkstammar, som sammanfattas under det gemensamma namnet turkar,
har dess utveckling delvis varit mera positiv. Blandade med
befolkningen i de underkuvade länderna utvecklade osmanerna först en
utomordentlig krigisk kraft och en icke ringa statsbildande förmåga,
tills de under sekler utsattes för en ofruktbart despotisk och
depraverad styrelses förlamande påföljder. Men se vi dem icke i våra
dagar återigen visa en förnyad och beundransvärd skapande kraft?
Bland turkarna i Azerbejdjan, Turkestan och Idel, delvis likaså
uppblandade med andra nationaliteter, har även under det moskovitiska
oket fortlevat ett starkt nationalmedvetande och en frihetskärlek, som
lovar dem en slutlig befrielse och en lyckligare framtid.
En annan fråga: vilket inflytande har religionen haft på
steppernas folk? René Groussets bok ger icke ett bestämt svar därpå.
Mongolerna, som länge fortforo att vara schamanister, råkade senare
under starkt inflytande av kinesernas religionsformer — Konfucius’
läror och taoismen —, buddismen och kristendomen. Flera
mongoliska furstar gynnade den i Centralasien vitt spridda nestorianismen
emot islam. De västra delarna av det mongoliska riket blevo snart
islamiserade. Men den religiösa fanatismen var icke bestämmande
för mongolernas, såsom för arabernas och iraniernas, våldsamma
expansion. När Tamerlan företog sitt indiska fälttåg, påstod han sig
göra det i och för islamitisk propaganda, men detta var endast en
politisk förevändning. — För turkarna blev islam ett gemensamt
föreningsband, men det förefaller dock som om nationalkänslan
åtminstone för närvarande har mera att betyda för deras enhet. —
René Groussets utmärkta arbete skall mottagas som en verklig
skänk av dem som vilja utvidga sin kunskap om de historiska,
etnografiska och politiska förbindelserna mellan Asien och Europa.
Läsningen underlättas genom talrika kartor. För ett mera vetenskapligt
inträngande i ämnet hade man önskat, förutom de talrika citaten, en
alfabetisk förteckning över de arbeten och de urkunder, på vilka den
lärde författaren baserar sin framställning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
