Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagens frågor 12 april 1940 - Landstormens skolkompanier. Av Krister Hanell - Den sovjetryska oljan. Av B. Christiansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
myndigheterna äro värda allt erkännande för valet av instruktörer.
Det är säkerligen inte lättare att vara på en gång en god militär och
en god elementarpedagog än att inom andra mänskliga
verksamhetsområden förena specialistens skicklighet med lärarens konst, men
det skall villigt erkännas, att den instruktör, som på ifrågavarande
kompani fick hand om utbildningen av den tunga plutonen, fyllde
mycket högt ställda anspråk.
Vad själva planläggningen av övningarna beträffar, så var den
genomgående förnuftig. Överhuvudtaget stod det alltmera klart för
dem av de inkallade, som reflekterade över förhållandena — och det
gjorde samtliga — att det ansvariga befälet kände detta sitt ansvar
och handlade därefter.
Kom så mot tredje veckans slut meddelandet om att utbildningen
skulle avbrytas, kompaniet upplösas och samtliga inkallade resa hem.
Meddelandet mottogs givetvis med glädje, det hade varit onaturligt
annars. Men samtidigt kunde man inte underlåta att med en viss
förvåning taga del därav. Utbildningen klipptes av tvärt utan att
fullföljas. Ändamålet med det hela, utbildandet av befäl för
landstormen, uppnåddes inte, trots att förutsättningarna för att nå ett
ganska gott resultat mänskligt att döma voro synnerligen gynnsamma.
Här måste man fråga sig: Vad var meningen? Blev inte på detta
sätt hela utbildningsplanen både militärpedagogiskt och
nationalekonomiskt förfelad? En god sak hade den emellertid med sig, nämligen
att deltagarantalet vid de frivilliga landstormsföreningarnas
utbildningskurser steg. Och så får man väl hoppas, att det hela inte har
varit alldeles förgäves.
Krister Hanell
Den sovjetryska oljan. De senaste månadernas politiska händelser ha förlänat
den sovjetryska oljan en alldeles särskild aktualitet.
Man ställer sig frågan, huruvida den sovjetryska oljeindustrin har
möjligheter till snabb produktionsökning samt huruvida någon större
del härav kan komma exporten till godo, ty endast genom ökad
produktion kan Sovjetunionens olja få någon betydelse på
världsmarknaden. Det är icke avsikten att i denna artikel behandla dessa
problem utan i stället företaga en kort kritisk granskning av den
sovjetryska oljeindustrins utveckling och förändringar under
femårsplanernas tid samt i någon mån redogöra för befintliga tillgångar
på olja.
Det kan med säkerhet fastslås, att Sovjetunionen har världens
mäktigaste oljereserver. Enligt professor I. Gubkin lära samtliga säkra
oljetillgångar uppgå till 3,000 miljoner ton. Om denna siffra är
riktig, är Sovjetunionen representerad i världens totala oljeförråd med
32 procent. Senare uppskattningar av Gubkin sluta på 6,000 miljoner
ton. I denna siffra ingå emellertid en betydande del endast sannolika
tillgångar och den bör därför tagas med största reservation. På
andra plats i världsstatistiken placerar sig U. S. A. med 1,750
miljoner ton eller uppemot 20 procent av världens förråd av olja.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
