Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 7 maj 1940 - Kriget i luften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skagerack ha legat alltför nära de tyska flygbaserna. Intet allvarligt
försök att hejda sjötransporterna har efter de första, lyckade
ubåtsanfallen förekommit. Någon annan förklaring härtill än att det tyska
flygvapnet har herraväldet icke bara i luften utan även till sjöss i
dessa trakter finnes icke. Engelsmännen våga av hänsyn till andra
krigsskådeplatser och till imperiets säkerhet icke utsätta sig för
större förluster.
Ej heller betydligt längre norrut ha de engelska sjöstridskrafterna
undgått anfall. I slutskedet, som gynnat det tyska flygvapnet med
mycket vackert väder — av särskild betydelse i ett land, där terrängen
bildar betydande flyghinder — ha de transportfartyg och örlogsfartyg,
som deltagit i återskeppningen, anfallits med stor framgång.
Sannolikt är det störtbombtaktiken, som i Tyskland tillämpas även med de
nya tunga bombplanen Ju 88, som här vunnit framgångar. Att döma
av de belöningar, som utdelats av der Führer, är det specialtränade
förband, bemannade med erfaren marinflygutbildad personal, som
använts i kampen mot de engelska sjöstridskrafterna, troligen samma
förband, som övats på Nordsjön under vintern.
Från engelsk sida har flygverksamheten i Norge även omfattat en
del försök att angripa trupper och fartyg i hamn. Anfall ha utförts
både från hemlandet och från hangarfartyg och medfört framgångar,
dock sporadiskt och utan avgörande betydelse.
I den omstridda frågan om flottans och flygets relativa värde kan
ännu intet slutgiltigt omdöme fällas, därtill ligga ännu icke
tillräckligt med fakta på bordet. Så mycket är emellertid obestridligt, att
överlägsenhet till sjöss icke kan göra sig gällande inom områden, där
fienden kan uppträda med starka bombförband, som lämnas
någorlunda fritt spelrum. »Respekten för fiendens kust», en inom
sjöstrategien gärna använd term, har mångdubblats, om läget är sådant, att
bombförband kunna utgå från denna kust.
De gjorda erfarenheterna komma helt säkert att framtvinga
omvärderingar av åtskilliga doktriner inom olika länders
försvarskrafter. Det måste bli en omprövning närmast av uppgifternas fördelning
försvarsgrenarna emellan och därefter en anpassning av
organisationerna efter det nya läget. Det är för tidigt att spå något om hur
denna anpassning skall formas, men så mycket torde vara säkert, att
varje lands försvarsordning måste inriktas på att med alla medel
bestrida fienden herraväldet i luften och att hindra honom att göra
överlägsna flygstridskrafter gällande.
Storkrigets fortsättning kommer att ge ytterligare erfarenheter.
Bryter luftkrigföringen mellan västmakterna och Tyskland ut på
allvar, blir det sannolikt en långvarig kamp om herraväldet eller
överlägsenheten i luften. De båda parternas flygvapen komma att
bekämpa och binda varandra, vare sig kriget på marken kommer igång
eller icke. Här kan det därför, åtminstone icke i början, vara tal om
att flygvapnet, liksom i Norge, får agera fritt och därmed framkalla
ett snabbt avgörande. Man får i stället emotse ett långvarigt
nötningskrig, där en viss underlägsenhet hos de allierade i utgångsläget och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
