Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Dagens frågor 7 maj 1940 - Den bulgariska gåtan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
också prisar den precision varmed flygningen utfördes över den mer
än 2,000 km. långa routen och understryker dess ekonomiska och
politiska betydelse.
Saken arrangerades redan i höstas av regeringen Kjosseivanov,
som hörde till de första vilka bugade sig för den röda sol som efter
Polens sammanbrott höjde sig över synranden i öster. Men fram på
vintern svalnade det bulgariska intresset för Moskva parallellt med
ryska motgångarna i Finland, och man tyckte sig snart kunna skönja
en alltmera avgjord bulgarisk orientering mot grannländerna på
Balkan, något som tycktes ytterligare bekräftat i samband med
Balkan-konferensen i Belgrad helt nyligen.
Överraskningar från bulgariskt håll räknades icke med någonstans,
så mycket mer som de inre förhållandena i landet tedde sig
synnerligen stabila — liksom i alla sydeuropeiska stater. Överallt i
Sydösteuropa har man under krigets tryck nått fram till en viss »nationell
samling». Genom sin blotta tillvaro har kriget verkat utjämnande
på de inre motsättningarna, politiska fiender ha försonats,
meningsmotståndare ha räckt varandra handen och nationerna ha kunnat
samlas, var för sig, i sin önskan att hålla sig utanför konflikten. Och
i Bulgarien har läget förefallit lugnare och stabilare än kanske någon
annanstans i hela Sydosteuropa.
När Sofia i mitten av februari överraskade världen och inte minst
sina grannar med en regeringskris, registrerades den därför av de
politiska seismograferna som en allvarlig jordstöt — ehuru inte som
en verklig jordbävning — i den eljest så fasta balkanska marken.
Vilka krafter framkallade den? Vilka följder har den fått?
Enligt officiell bulgarisk uppgift hade ministerkrisen rent
inre-politiska orsaker, d. v. s. bottnade i meningsskiljaktigheter rörande
regeringssystemet mellan dess båda ledare, monarken och
ministerpresidenten, kung Boris och Kjosseivanov. Konungen lär ha önskat
en omedelbar återgång till verklig och fullständig parlamentarism,
medan Kjosseivanov ville bibehålla det slags enpartisystem, på vilket
den nuvarande parlamentariska diktaturen är baserad. I och för sig
verkar denna förklaring icke osannolik, ty Kjosseivanov är i själva
verket regimens byggmästare och har nästan från dess första början
utan avbrott varit dess ledande man, även om han emellanåt
omgrupperat eller utbytt sina medhjälpare genom upprepade
rekonstruktioner av ministären.
Diktaturen i Bulgarien härstammar ursprungligen från
militärkuppen våren 1934. Redan efter ett års ganska stormig tillvaro
avlöstes emellertid militärdiktaturen, som helt likviderat de politiska
partierna i landet, av en civil regim, inom vilken Kjosseivanov inom
kort övertog ledningen. Under hans egid återupprättades parlamentet
(sobranjen), och enpartisystemet utformades efter turkiskt och
jugoslaviskt föredöme, d. v. s. med rätt även för andra än anhängare av
det härskande partiet att inväljas. Bulgarien gjordes nästan till ett
den moderata parlamentariska diktaturens mönsterland, i vilket den
allmänna meningen således har vissa, men begränsade möjligheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
