Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Kunna vi bekämpa inflationen? Av Observer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Att den inflatoriska karaktären av den vidgade
betalningsmedelsförsörjningen icke mera allmänt erkänts kan bero på flera
orsaker. En av dessa är sannolikt den, att en markerad flykt från
penning- till sakvärden hittills icke synes ha kommit till stånd
utan snarare motsatsen; man må exempelvis jämföra utvecklingen
av obligationskurserna å ena sidan och av aktiekurserna å den
andra sidan. Allmänhetens reaktion på denna punkt torde till icke
ringa del sammanhänga med att krigsriskerna uppfattas såsom
större för ägare av realkapital än för innehavare av fordringrätter.
Efter denna — högeligen summariska — översikt över de
inflatoriska krafterna ha vi att uppmärksamma de medel, som ingå i
det av statsmakterna utstakade penningpolitiska programmet.
Dessa medel tänkas insatta dels från varusidan (prispolitiken), dels
från penningsidan (räntepolitiken, finanspolitiken, valutapolitiken
och lönepolitiken); de täcka sålunda tillsammans större delen av
fältet för den allmänna ekonomiska politiken.
På prispolitikens område synas vi f. n. stå vid en avgörande
vändpunkt. Så länge importen västerifrån kunde upprätthållas,
kunde det vara befogat att inrymma betydande eftergifter åt en
prisstegring, sammanhängande med uppgången i importvarornas
priser. Det är möjligt, att man låtit de härifrån utgående
impulserna spela en alltför stor roll, så att tendensen faktiskt gått mot
en sammanlänkning av den svenska prisnivån med den starkt
stigande prisutvecklingen i vissa av våra importländer västerut. I
fortsättningen äro vi emellertid, såvitt inga radikala förändringar
i det handelspolitiska läget inträffa, i övervägande grad hänvisade
till leveranser från länder, där prisnivån är underkastad en
starkare statlig kontroll, varvid riktmärket i flera fall utgör en
stabilisering av priserna. Detta synes vara en omständighet som icke
kan förbigås vid en omprövning av huvudlinjerna för den svenska
prispolitiken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
