Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Kunna vi bekämpa inflationen? Av Observer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den statliga prisövervakningen kan och får emellertid under
inga förhållanden bedrivas så, att priset blir satt ur stånd att
fullgöra sina fundamentala ekonomiska funktioner: att, i de fall
då så synes lämpligen böra ifrågakomma, beskära efterfrågan men
att också, där så befinnes befogat, stimulera till nyproduktion,
eventuellt av substitutionsvaror. Ligger det någon mening i talet
om prispolitikens uppgifter i folkförsörjningen, måste man vara
beredd att taga också den konsekvensen därav att medge en på
prisbildningens väg genomförd inkomstöverflyttning från det
passiva kapitalets ägare till ägarna av det aktiva kapitalet, från icke
riskbärande anställda till riskbärande sådana. (Kan man förneka
att arbetarna i de efemära krigsindustrierna bära risker, när de
tvärtom ha att utstå den mest pressande av alla —
arbetslöshetsrisken?)
Såvitt problemet gäller de från penningsidan insatta
antiinflatoriska medlen, framträder särskilt i fråga om räntepolitiken med
synnerlig styrka obenägenheten hos statsmakterna att i
väsentlig mån lita till den liberala ekonomiens klassiska vapen;
bankofullmäktige ha med stor pregnans påvisat, hur den ökade
bundenheten i samhällsekonomin är ägnad att i stor utsträckning begränsa
räntepolitikens verkningar.
På det finanspolitiska området har likaledes inträtt en
bundenhet, vartill motstycke tidigare saknades. Förr, när det
statsfinansiella läget medgav större frihet i budgetpolitiken, kunde denna
användas bl. a. såsom ett medel för att påverka prisnivån i antingen
deflatorisk eller inflatorisk riktning eller ock för uppnående
av prisstabilitet. I nuvarande läge finnes ingen sådan valfrihet,
utan budgeten domineras fullständigt av en starkare faktor,
nämligen av de exceptionella och ovillkorligt prioritetsberättigade
försvarsutgifterna, vilkas storleksordning i annat sammanhang
berörts. Dessa utgifter utgöra ett mycket markerat inflationshot;
med i vårt land rådande inkomstfördelning — där enligt
uppskattningar från år 1935 mer än 70 % av det sammanlagda antalet
familjer hade en årlig inkomst av 3,000 kronor eller mindre — måste
det nämligen i längden vara förenat med hart när oöverstigliga
svårigheter att med äkta sparmedel finansiera allmänna utgifter
av en sådan storleksordning som de nuvarande.
Såvitt fråga är om de direkta skatterna, komma reserver att
tagas ur gömmorna för att betala utskylderna, när skattetrycket
överskrider en viss gräns; den i princip åsyftade beskattningen av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
