Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5 - Kunna vi bekämpa inflationen? Av Observer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inkomsterna förvandlas därigenom partiellt till en faktisk
förmögenhetskonfiskation och utövar till denna del en inflatorisk effekt.
Vad åter angår de av bankofullmäktige efterlysta och av
finansministern bebådade konsumtionsskatterna, kunna ej heller de
drivas för långt. Ur ren penningteoretisk synpunkt vore måhända den
riktiga skattesatsen den, som erfordrades för att uppsuga all den
köpkraft, som i händelse av oförändrat varupris skulle frigjorts
vid den inträffade varuknappheten; denna princip skulle
emellertid i många fall leda till socialt orimliga resultat. Liksom den
direkta beskattningen kan även den indirekta under vissa
förutsättningar vara ägnad att framkalla inflatoriska biverkningar;
detta är framför allt fallet i den mån konsumenterna-löntagarna
lyckas på andra befolkningsgrupper, i första hand
företagarna-arbetsgivarna helt eller delvis övervältra skattens belopp i form
av höjda löner. Vidare kan vid denna skatteform en inflatorisk
tendens uppkomma, därest skatten uppbäres på ett tidigare skede
av produktions- och distributionsförloppet än detaljhandelsskiktet;
i detta fall kan man nämligen förutse, att mellanhänderna komma
att beräkna sina vinstpålägg icke blott på varans ursprungliga
pris utan även på skattebeloppet (ett typiskt exempel härpå
utgjorde den numera avskaffade gummiringskatten).
Den statliga upplåningen åter har med den uppläggning, som det
stora försvarslånet erhållit, ansetts innebära betydande garantier
för att äkta sparmedel i största möjliga utsträckning komma att
inflyta till statskassan. Säkerligen är också denna låneform ur
penningpolitisk synpunkt ovanligt välfunnen; huruvida detta
organiserade sparande i längden kall kunna ersätta ett obligatoriskt
sparande, synes dock lämna rum för tvivelsmål.
Valutapolitiken och dess inflytelser på den inhemska prisnivån
ha i det förändrade läget för vår utrikeshandel kommit att tills
vidare intaga en blygsam plats. Sedan slutet av augusti 1939 har
den svenska valutan som bekant formellt varit knuten till dollarn;
i realiteten har däremot alltjämt, intill dess handelsspärren
västerut slöts under förra hälften av april, ett faktiskt samband
upprätthållits med pundvalutan. Onekligen förelågo därigenom risker
för att en inflatorisk prisutveckling i England via en fixerad
pundkurs skulle kommit att sprida sig till vårt land, men, såsom ovan
framhållits, kan denna fara icke numera betraktas såsom aktuell.
Det led i det penningpolitiska programmet, vilket i närvarande
läge måhända framstår som det allra viktigaste, är emellertid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
