Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 5
- Dagens frågor 18 juni 1940
- Den tyska segern i slaget i Artois och Flandern. Av P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en främre linje längs Maas, i vilken fortsystemen vid Liège och
Namur utgjorde kärnan, dels av en bakre linje längs Schelde från
Antwerpen över Gent till franska gränsen. Slutligen hade även vissa
befästningsanläggningar utförts längs floden Dyle mellan Antwerpen
och Namur, den s. k. Dyleställningen.
 |
| Skiss 2. Belgiens befästningssystem. |
De fransk-engelska stridskrafterna synas ha varit grupperade med
avsevärda delar, bl. a. sannolikt större delen av engelska
expeditionskåren, längs belgisk-franska gränsen. Dessa allierade stridskrafters
uppgift var att vid behov komma de holländska och belgiska
arméerna till hjälp. Den allierade ledningen torde därvid ha räknat med
att åtminstone den belgiska armén skulle kunna hålla de förberedda
försvarsställningarna så länge att de allierades trupper hunno fram
till linjen Liège—Namur.
Den tyska utgångsgrupperingen för anfallet sträckte sig från
Nordsjön till Mosel med en från norr till söder växande kraftsamling.
Huvuddelen av de tyska pansar- och motoriserade förbanden, vilka
vid de kommande operationerna fingo ett utslagsgivande inflytande,
torde ha befunnit sig inom den angivna frontens södra del. Om den
noggrannhet, med vilken operationerna planlagts, vittnar det
förhållandet att förberedelsearbetet pågått sedan åtta månader.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:30:00 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1940/0358.html