Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 29 juli 1940 - Schweiz i stormaktskrigets skugga. Av Pontus Reuterswärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förbundsrådet eller arméledningens försvarsvilja i tvivelsmål, sådana
meddelanden vore att betrakta som ett påfund av den fientliga
propagandan.
Utfärdandet av kungörelsen torde framför allt ha motiverats av
önskan att lugna den allmänna opinionen genom att visa att
försvarsledningen förutsett alla eventualiteter.
Anfallet på Holland och Belgien ökade i hög grad oron i officiella
kretsar och hos allmänheten. En rad ytterligare färsvarsförberedelser
genomfördes. Vid sidan av linjetrupperna organiserades delar av
landstormen och beväpnade delar av hjälptjänsten till skydd för den
inre fronten. Även vissa delar av de passiva
luftskyddsorganisationerna beväpnades. Utlänning fick icke inneha vapen. Frivillig
evakuering ägde rum från de nordöstra delarna av landet.
Överbefälhavaren för schweiziska armén, general Guisan, utfärdade
den 3 juni en dagorder till trupperna, vari han på det skarpaste
varnade för att den oro, som gripit många civila medborgare med
anledning av det tragiska öde, som drabbat flera mindre stater, skulle
sprida sig även till armén. Han framhöll att under lång tid med
största energi allt gjorts, som göras kan för att stärka beredskapen.
Landets terrängförhållanden gynnade i hög grad försvaret. Armén
stode ej oförberedd inför de nya stridsmetoderna.
Den moraliska beredskapen däremot var, enligt generalens mening,
icke tillfredsställande. Det stora antalet bestraffningar talade i detta
avseende ett sorgligt språk. Han riktade uppmärksamheten på den
andliga beredskapen och manade till bön, hjälpsamhet och offervilja.
Ordern slutade med orden: Vår paroll är: »hålla ut».
Som ett led i strävan att ytterligare öka Edsförbundets värnkraft
framlade schweiziska förbundsrådet under sistlidna december förslag
till införandet av obligatorisk militärutbildning för ynglingar i
åldern från 16 till 20 år.
Skolungdomens militärutbildning har gamla anor i Schweiz.
Redan under 15- och 16-århundradena deltog ungdomen i tävlingar med
armborst och musköt. I 1874 års försvarsorganisation förpliktades
kantonerna att införa obligatorisk förberedande militärutbildning i
skolorna. Bestämmelserna blevo emellertid endast ofullständigt
genomförda. 1907 års försvarsorganisation stadgade militär utbildning
i skolorna, men gjorde deltagandet frivilligt. Den som ej fullgjort en
tillfredsställande förberedande militärutbildning skulle dock före
rekrytskolans början genomgå en obligatorisk kurs på 15 dagar.
Obligatoriskt deltagande i gymnastikundervisning föreskrevs samtidigt
för gossar i 7—15 åren. Under de närmast följande decennierna var
intresset för ungdomens militärutbildning mycket växlande. Är 1934
kvarstod endast gymnastikundervisning och skjutning. Det
världspolitiska läget och exemplet från ett flertal europeiska stater har
emellertid övertygat de schweiziska myndigheterna om det
berättigade i kravet på införandet av obligatorisk militärutbildning för den
manliga ungdomen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
