Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 29 juli 1940 - Schweiz i stormaktskrigets skugga. Av Pontus Reuterswärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I motiveringen till det framlagda förslaget framhölls, hurusom de
ständigt växande fordringarna, vilka de moderna vapnen ställa,
nödvändiggöra, att rekryterna redan vid inryckningen äga en viss
militärutbildning. Detta ville man vinna genom införande av militär- och
annan fysisk utbildning under åren mellan skoltiden och
värnpliktstjänstens början. För flertalet ynglingar förekomme för närvarande
under dessa år ingen fysisk träning eller annan förberedelse för
militärtjänsten. Denna lucka måste fyllas.
Förslaget upptager nedanstående program för utbildningen.
A) En obligatorisk prövning i gymnastik under vart och ett av
15—17 åren. Den som godkännes i detta prov befrias från honom eljest
åliggande obligatorisk gymnastikundervisning under alla tre åren.
B) En obligatorisk kurs i skjutning för 17- och 18-åringar,
omfattande minst 6 övningar under resp. 4 timmar.
C) En obligatorisk allmän militärkurs på 80 timmar för till
militärtjänst dugliga ynglingar under 19:e levnadsåret.
Målet för denna förberedande militärutbildning är att giva
ynglingen den erforderliga kroppsliga träningen, göra honom förtrogen
med handeldvapen och den grundläggande skjututbildningen samt
skärpa hans vaksamhet och beslutsamhet. Ynglingen skall med andra
ord träda in i rekrytskolan med genom övning härdad kropp och
vilja, med ett vaket sinne och med känsla för de fordringar staten
har rätt att ställa på sina söner.
Efter grundlig förberedande granskning inom parlamentet
godkände såväl ständerrådet som nationalrådet den 13 juni i all
huvudsak förslaget.
Plikten att till skydd för landets neutralitet vidtaga omfattande
försvarsåtgärder har ställt utomordentliga krav på schweiziska
statens finanser. Till utgifterna för den ökade rustning, som sedan 1933
ansetts nödig, har från och med september 1939 kommit högst
betydande mobiliseringskostnader. Allt som allt beräknas samtliga extra
utgifter för försvaret intill mitten av 1940 uppgå till 2½ miljard
francs. I syfte att skaffa täckning för de extra militära utgifterna ha
följande statsfinansiella åtgärder vidtagits.
A) Införandet av krigvinstbeskattning. Enligt denna skall
beskattas dels nettovinst, som överstiger genomsnittliga nettovinsten under
närmast föregående år, dels nettovinst av s. k. tillfällighetsaffärer,
i den mån de överstiga 5,000 francs.
B) Från nationalbankens valutaregleringsfond ha uttagits 250 milj.
francs, varav dock 100 milj. ställts till kantonernas förfogande för
bestridande av deras ökade militära utgifter.
C) Uttagandet av ett engångs värnoffer. För detta ändamål skall
förmögenhet beskattas progressivt med 1½—3 % eller om skatten
fördelas på tre år med årligen ½—1 %. För juridisk person är skatten
1½ %. Förmögenhet under 5,000 francs är fri. Skatten beräknas giva
450 milj. francs.
Ovannämnda trenne finansåtgärder beräknas inbringa knappt en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
