Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Dagens frågor 29 juli 1940 - Schweiz i stormaktskrigets skugga. Av Pontus Reuterswärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
miljard francs. För förräntning och amortering av återstoden — lån
å omkring 1,5 miljard francs — skall tillsvidare årligen uttagas en
värnskatt.
Värnskatten utgår dels såsom progressiv skatt (0,4—6,5 %) på
inkomst av minst 2,000 francs per år dels såsom progressiv skatt
(0,5—3,5 %) på förmögenhet, uppgående till minst 5,000 francs.
Slutligen tillkommer en omsättningsskatt (»Defizitsteuer»).
Samtliga varor skola nämligen under försäljningsprocessen belastas med
2 % av sitt detaljhandelsvärde. Med denna skatt avser man att i sista
hand kunna reglera förräntning och amortering av de stora lånen
och sålunda skapa erforderlig jämvikt i statens finanser.
Främlingen, som nu kommer till Schweiz, förvånas över det ringa
ingripande som synes erfordras från statens sida för att reglera
livsmedelsfrågan. I väsentlig grad torde detta gynnsamma förhållande
ha sin grund i ett lovvärt förutseende från myndigheternas sida.
Sålunda utfärdade Volkwirtschaftsdepartement redan i april 1939
bestämmelser angående uppläggandet inom samtliga hushåll av
förråd för två månader av vissa livsmedel. Samtidigt lämnades direktiv
för förvaring och omsättning av förråden. För obemedlade
ordnades motsvarande förråd genom kommunala myndigheternas försorg.
Ransonering med kort förekommer endast i ringa utsträckning.
Bensinfrågan har man även lyckats lösa utan alltför vittgående
restriktioner och slutligen kan framhållas att ännu så länge tillåtes
varmvatten någon dag i veckan.
Man befarade emellertid att Italiens inträde i kriget skulle komma
att ofördelaktigt inverka på underhållsproblemet.
En fråga på dagordningen är socialdemokraternas fordran att med
hänsyn till det allvarliga politiska läget plats beredes dem i
förbundsrådet. I tio år ha de begärt säte i regeringen, men alltid
avvisats, även sedan de lämnat sitt antimilitaristiska program. Vid
senaste valet, efter Motta, valdes en katolsk-konservativ
italiensktalande.
Schweiz förbundsförsamling har borgerlig majoritet.
Förbundsrådet, som består av 7 medlemmar, väljes av förbundsförsamlingen.
Någon representant för socialdemokraterna finnes icke i rådet.
Socialdemokraterna ha nu föreslagit att antingen antalet medlemmar i
förbundsrådet utökas t. ex. till 9 samt att två platser reserveras för
socialdemokraterna eller att någon inom förbundsrådet träder
tillbaka, varigenom en plats skulle kunna beredas dem. Det förra
innebär en grundlagsändring, som fordrar folkomröstning och möter
därför motstånd. Å andra sidan torde rätt allmänt inses att en ändring
bör på ett eller annat sätt ske. Den frisinnade »Neue Zürcher Zeitung»
skriver bl. a. att det socialdemokratiska partiets förslag förtjänar icke
blott en snabb och grundlig prövning utan även ett kraftigt stöd av
regeringspartierna.
P. Reuterswärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
