- Project Runeberg -  Svensk Tidskrift / Tjugusjunde årgången. 1940 /
461

(1870-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Puritanismens renässans. Av Alf Nyman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tågtider; därför fråssar man i allsköns tisseltassel om geniala
personers sedliga skavanker och snedsprång. »Moralen» framstår
därmed som ett utslag av driften att lasta och nedsvärta dem,
som visa sig i ena eller andra avseendet överlägsna. Så andligt
ful och vindögd är den.

En erinran må vara på sin plats: då här ständigt talas om
»moralen» — alltid inom anföringstecken —, avses icke den ideala och
förnuftiga handlingsnormen utan allenast den bestående, positiva
moralen, sådan denna frodas i samhället och genomsyrar alla dess
yttringar och värderingar. Enligt Joad utgör denna faktiska
samfunds- och indignationsmoral »hjordens» säregna utflöde, »the
special emanation of the herd». Och eftersom massan, »hjorden»,
ständigt förblir sig lik, skiftar »moralen» mest på ytan. Efter
allt att döma finnas endast obetydliga skillnader mellan det
forntida Babylons och det nutida Claphams folkmassor; ett ingenium
som Albert Einsteins skiljer sig däremot i väsentliga stycken från
en Arkimedes’. Den andliga utvecklingen förlöper alltid över
individualiteterna och undantagen. Så till vida är Joad ej blott
»rationalist» utan därtill intelligensaristokrat av renaste vatten.

*



Hjordmoralen härflyter emellertid även ur andra källor än de
»äldres» avoghet mot de yngre och de slätstruknas gentemot de
utomordentlige. En sådan är strävandet efter likformighet.

För att känna sig fullt trygg och bärgad måste nämligen
»hjorden» veta, hur den enskilde borgaren kommer att skicka sig i vissa
kritiska lägen. Härtill kräves »uniformity» — likriktning, som
den dagsaktuella beteckningen lyder. I ett demokratiskt samfund
av tidsenlig, västeuropeisk typ visar sig »hjorden» både mäktigare
och lättare uppviglad än under någon föregående historisk period.
Vikten av likformighet betonas följktligen starkare; de andliga
korrektionsmedel, varöver hjorden förfogar, sätter den tillika i
stånd att låta tredskande erfara trycket av dess ogillande desto
obönhörligare. Paradfallet är här visserligen Amerika; denna
kontinent har enligt Joad alstrat »the most congested and the
most powerful herd on record». Men Nya Världen ligger i dessa
avseenden endast en hästlängd före utvecklingen av hjordmoralen
i Hans Majestäts England. Amerika av i dag ger oss en bild av
Storbritannien av i morgon.

Hur torde alltså utvecklingen i detta senare land gestalta sig?

Enligt Joad såhär: »Heta och ständigt hetare bad, större och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Feb 20 23:30:00 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1940/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free