Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Svensk patriotism. Av Edvard Thermænius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Reaktionen kom med Frihetstiden, som på det ideella området
liksom på så många andra medför en nedskrivning och
konsolidering på ett lägre plan. Nyttan och förnuftet sattes i högsätet på
känslans och viljans bekostnad. Patriotismen försvann
naturligtvis ingalunda, men man kan säga att den »klövs». Mössorna hade
sin uppfattning om vad rikets väl och ära krävde, hattarna en
annan.
Vid 1800-talets början blev den svenska staten yttermera
förminskad. Med nätt nöd räddades den från undergång. Samtidigt
blev den mera enhetlig än tidigare både vad land, folk och språk
beträffar.
Nederlaget och den nationella smäleken föranledde Tegnér och
göterna att rikta flammande appeller till folkets
fosterlandskärlek. I själva verket blev denna deras strävan blott en episod. De
bistra sanningarna och de vältaliga maningarna i Svea
förklingade; icke ohörda, men utan effekt. I själva verket har denna
storsvenska, högpatriotiska dikt givit lösen för
stormakts-Sveriges resignation och för folkets inriktning på praktiska
uppgifter i det mindre fäderneslandet.
Låt, Svea dina berg fördubblad ge sin skatt,
låt skörden blomma opp i dina skogars natt;
led flodens böljor kring som tamda undersåter
och inom Sveriges gräns erövra Finland åter!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
