Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 8 - Dagens frågor 12 okt. 1940 - Baghdad-banan färdig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den icke färdigställda delen av banan låg till största delen på den
efter världskriget nyskapade staten Iraqs område. Denna var till en
början ett engelskt mandat, men sedan det 1932 erhållit sin,
åtminstone huvudsakliga, självständighet, började man i ledande kretsar
i Baghdad diskutera, om icke fullbordandet av järnvägen skulle
innebära stora ekonomiska fördelar i första hand för norra Iraq, och för
övrigt för hela landet. 1936 började Iraq byggandet av banan i norr
— som för övrigt till en del upprivits av engelsmännen på grund av
bristande räntabilitet. 1940 föreligger den färdig.
Frågan är, om Baghdad-banan även under nuvarande förhållanden
skall kunna sägas ha den storpolitiska betydelse, som den en gång
ansågs ha. Härpå kan svaras både ja och nej. Den tyska ekonomiska
expansionen är fortfarande mycket kraftig åt sydost, särskilt efter
det att den nationalsocialistiska regimen kommit till makten. För
Tyskland betyder också Baghdad-banans fullbordande mycket, även
om den tyska exporten tills vidare icke är inriktad på Iraq, då detta
land vid det pågående stormaktskrigets början avbröt de
diplomatiska förbindelserna med Tyskland. De på senaste tid ingångna
turkisk-tyska handelsavtalen förbättra emellertid Tysklands position
i Turkiet oerhört, även om de icke bidragit till att lätta den politiska
spänningen. Vid en för Tyskland lycklig utgång av det nuvarande
kriget kommer den tyska handelsexpansionen säkerligen att
fortsätta med nya avtal med Iraq och eventuellt Syrien, och då har
banan sin stora betydelse för varutransporter direkt från Europa till
Asien.
Sin största betydelse torde dock Baghdad-banan ha för ett mera
intimt sammanknytande av Turkiets och Iraqs näringsliv och handel.
En europeisk stormakt har icke i våra dagar samma förutsättningar
för export på Främre Orienten som under årtiondena före
världskriget. På den tiden var Främre Orienten en marknad, som
huvudsakligen köpte, knappast producerade något av betydenhet. Nu äro
förhållandena helt annorlunda. I de nya främre orientaliska staterna
har en egen industri växt upp, som efterhand kommer att erövra
hela marknaden. Detta gäller framför allt om Turkiet, som
säkerligen dessutom så småningom kommer att bli ett exportland. Dess
export kommer troligen att hållas inom Främre Orienten. Både de
turkiska varornas kvalitet och prissättningen är mest lämpad efter
förhållandena i Främre Orienten. Turkiet behöver emellertid olja,
vilket Iraq har i överflöd. Transporten är nu oerhört underlättad
genom att banan byggts färdig, och långa tåg med oljevagnar äro
säkerligen redan på väg från Mosul till Turkiet. Frågan är, om icke
Alexandrette (Iskenderun) vid Medelhavet, som turkarna 1939 erhöllo
tillbaka av Frankrike, kommer att spela en stor roll som
utförselhamn för olja efter det att hamnstaden förbundits med
Baghdad-banan. Den sträcka som skulle behöva nybyggas är endast några få
svenska mil.
Med det nuvarande världsläget har Baghdad-banan genast en
uppgift att fylla för Turkiet och Balkan. Det blir en transitobana för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
