Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Nativitet och familjelön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rest ej få hindra att någonting i och för sig önskvärt
åstadkommes för det överväldigande flertalet. Svensk
organisationsförmåga har på många andra områden visat sin styrka, och den
skulle säkerligen även i fråga om lönen vara mäktig något
nyskapande och hållbart.
Om man, såsom befolkningskommissionen på sin tid gjorde, helt
skulle falla till föga för befarat motstånd och kända stämningar i
starka grupper, kunde inte mycket nytt åstadkommas. Det finns
dock mångfaldiga exempel på att ett till skenet kompakt
motstånd ofta bottnar enbart i grumliga fördomar. Motviljan mot
kollektivavtalslagen på 20-talet är det kanske mest flagranta
exemplet på ett ovist nit till förfång för egna intressen. Feltron
i försvarsfrågan är ett annat, som alla — d. v. s. även arbetare
och tjänstemän — nu dyrt få sota för. Därest man är övertygad
om, att familjelönsprincipen just för de lägst avlönade måste vara
en högre social rättvisa än den s. k. likalönsprincipen, och när
man vet, att nativiteten är starkt avhängig även av ekonomiska
faktorer, är det rimligt att äntligen hoppas på en fördomsfri
diskussion. Det borde finnas åtminstone vilja att inse det trängande
samhällsintresset och den enskildes plikt att underordna sig detta.
Hittills ha vi märkt för litet av denna förståelse och sett för
mycket av övertro på den hittillsvarande socialpolitikens effektivitet.
Hur starkt nativitetens beroende av ekonomiska faktorer är får
man avläsa, när födelsesiffrorna för 1940 publiceras; sannolikt
kommer det sista halvåret att redovisa mycket låga tal. Detta
måste uppfattas såsom känslighet ej blott för tidens psykiska
tryck utan även för det tyngande och ovissa ekonomiska läget.
Och redan torde ett maximalt bosättningslån blott räcka till
att täcka ungefär kostnadsstegringen för uppsättningen av ett
ordinärt bo. Ändock befinna vi oss kanske blott i krisens
begynnelse, där framtidens slagskuggor just ur nativitetens synpunkt
te sig dystrare och mer allvarsbådande än på länge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
