Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Nativitet och familjelön
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fackföreningarna få till stånd en objektiv debatt i frågan, helst
också direkta sonderande överläggningar mellan
arbetsmarknadens parter. Det synes bland motståndarna till familjelönen råda
många gammaldags missförstånd om dennas innebörd. Systemet
har förvisso diskrediterats genom att länder med svaga
fackföreningsorganisationer och låga löner praktiserat det. På
arbetar- och löntagarhåll hör man sålunda ofta invändningen att systemet
skulle vara ett bekvämt medel för arbetsgivarna att utsuga de
anställda, samtidigt som det skulle försvåra för familjeförsörjarna
att få eller behålla en anställning. Även om spörsmålet givetvis
inte är löst i en handvändning och involverar många besvärliga
detaljproblem, kan dock familjelöneprincipen väl tänkas
genomförd på ett sådant sätt, att bägge dessa invändningar förfalla.
Man kan — för att konkretisera — skissera en lösning efter
följande linjer:
Vid fastställandet av avtal regleras tim- och ackordslöner precis
som nu vid uppgörandet av riksavtal, d. v. s. företagens förmåga
att betala löner och konjunkturutsikterna bli allenabestämmande.
Av lönen, vare sig det är fråga om tim- eller ackordslön,
innehålles dock ett visst belopp, t. ex. 10 eller 15 procent. Den
innehållna summan fördelas sedan vecko- eller månadsvis efter
närmare bestämda grunder till familjeförsörjare efter familjetal.
Utjämningen borde ske icke inom samma företag, ty då skulle
frestelsen uppstå för företagarna att anställa ungkarlar eller
barnlösa, utan inom vederbörande riksorganisationer, vad större
fack beträffar möjligen uppdelade kretsvis. Så genomorganiserat
som svenskt näringsliv nu är, borde det vara vida lättare än
tidigare att bygga upp dylika riksomfattande »allocations». I
Frankrike har även jordbrukets anställda på dylikt sätt inlemmats i
det lagligen reglerade lönebiståndet till »les familles nombreuses»
— ehuru den låga avdragsprocenten och den ringa
utjämningssumman överhuvud taget gjort familjelönen där föga effektiv.
Teoretiskt skulle det ej vara någon omöjlighet att genomföra en
utjämning t. o. m. bland jordbrukarna, sedan dessa nu i stort sett
allmänt låtit immatrikulera sig i sina organisationer. Även om
organisationsväsendet effektivt utnyttjas, skulle det visserligen
uppstå en rest, huvudsakligen att hänföra till de fria yrkena, för
vilka svaga organisationer eller inga organisationer alls finnas.
Men de flesta bland dessa yrkesutövare ha en jämförelsevis stor
inkomst, d. v. s. ett mindre stödbehov, och dessutom bör denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
