Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 10
- Den svenska »korporatismen». Av Elis Håstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DEN SVENSKA
»KORPORATISMEN»
Av docenten ELIS HÅSTAD, Stockholm
Det har på sistone livligt diskuterats, hur förhållandevis stark
regeringen och förhållandevis svag riksdagen skulle ha blivit
under krigskrisen. Utan att ingå på ett försök att bedöma, om
någon större förskjutning verkligen inträffat i jämförelse med
förhållandena under den Hansson—Bramstorpska
koalitionsregeringens två första maktberusningens år, vill man aprioristiskt
inflicka, att varje krig naturnödvändigt måste öka regeringens
makt och att samlingsregeringens bildande icke gärna kunde
tänkas utan ett tyst samtycke från de fyra stora partierna till
den därmed åsyftade koncentrationen av statsledningen.
Att såsom skett taga regeringens sätt att informera riksdagen
som utgångspunkt för en prövning av maktbalansens ändring rör
endast utanverken. Icke heller torde ett rättvisande domslut
kunna grundas enbart på en naken katalog över antagna
propositioner eller gjorda ändringar däri: under krisen ha egentligen
blott sådana förslag framlagts, om vilkas nödvändighet en allmän
opinion åtminstone inom riksdagsmajoriteten varit övertygad,
och detta förhållande säger intet om riksdagens formlösa
underhandsinflytande på frågornas förberedande stadium eller om
riksdagens hållning i de fall, då verkliga meningsmotsättningar skulle
uppstå. Å andra sidan måste arbetsordningen under ett krigs
nervösa hets bli en annan än eljest. Lagstiftningen får delvis
fullmakts- eller ramlagens form, och regeringens utfyllande
förordningsrätt sväller, likaså dess självständiga rätt inom den s. k.
ekonomiska lagstiftningens område — en intressant kartläggning
härav har nyligen gjorts av professor Herlitz i festskriften till
professor Stjernberg. Vidare blir regeringsmaktens
utredningsmonopol ännu starkare än under fredstid; ärendena tåla ofta icke
någon långvarigare utskottsbehandling och propositionernas
sakredogörelser måste ibland av diskretionsskäl begränsas utan
större möjlighet för riksdagsledamöterna till en ingående
granskning. Alla dessa kända förhållanden kunna dock betecknas som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Feb 20 23:30:00 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svtidskr/1940/0681.html
