Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Den svenska »korporatismen». Av Elis Håstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kristidsfenomen, i den meningen nämligen att de förklaras av
krisens tvingande krav och därför höra — eller åtminstone
kunna — upphöra när läget åter normaliserats. Det nya däremot
är yrkesorganisationernas eller korporationernas växande
inflytande och begynnande konkurrens med folkrepresentationen.
Dessa företeelser synas på ett helt annat sätt oavhängiga av krisen.
Här kan man tala om ett sekulärt fenomen, även om krigslägets
behov påskyndat utvecklingen eller s. a. s. accentuerat trenden.
Det är särskilt två händelser på sistone, som tilldragit sig
uppmärksamhet. Den första var regeringens överläggningar med
representanter för jordbruksorganisationerna, d. v. s.
Lantbruksförbundet och R. L. F. Vid dessa överläggningar fastställdes i
stort sett produktpriserna till skördeårets slut och därmed också
den faktiska storleken av de jättebelopp, som under krisen i form
av förslagsanslag anvisas i subvention till jordbruksregleringen
sedan denna efter avspärrningssvårigheterna ej längre blivit
självförsörjande. Den andra händelsen var regeringens
förhandlingar med statstjänareorganisationernas representanter,
varigenom ett modus vivendi träffades rörande dyrtidskompensationen.
Likartade överläggningar ha nog tidigare förekommit både i
jordbruks- och lönefrågor mellan representanter för staten och
vederbörande yrkesgrupper men aldrig i så officiella och publika
former eller med så bindande resultat. Formellt kan det
visserligen hävdas, att överläggningarna icke stått i strid med några
författningar eller läderat riksdagens rättigheter: beträffande
jordbruksregleringen ha riksdagens direktiv för stödåtgärderna
varit så elastiskt avfattade, att de täcka den ur överläggningarna
framsprungna prispolitiken, och beträffande
dyrtidskompensationen har det avtalade sedermera framlagts för riksdagen i
vederbörlig ordning som proposition. Men så mäktiga och brett
politiskt förankrade, som just dessa organistioner äro, kan det
knappast tänkas att riksdagen skulle vilja ändra de uppgjorda
kontrakten. Statens avgörande har de facto träffats av regeringen,
och reellt ha nya beslutsformer inkräktat på riksdagens makt.
Dessa bägge händelser äro signifikativa för
organisationsväsendets nuvarande betydelse. De äro också en återspegling av
organisationsväsendets särskilt under det sista årtiondets snabba
framväxt. För att belysa organisationsväsendets nuvarande
ungefärliga omfång skola här några grova tal anföras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
