Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Den svenska »korporatismen». Av Elis Håstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och införandet av en förhandlingsordning åt det allmännas
tjänstemän torde ha haft en liknande stimulerande effekt. I övrigt
ha statsmakterna mestadels nöjt sig med att blott tolerera
organisationsväsendet. Någon medveten och planmässig hållning till
frågans principiella sida ha de ej intagit utan överlåtit åt
organisationerna själva att arbeta och systematisera. Denna hållning
kan också uttryckas så, att organisationsväsendet aldrig fastlåsts
i ett stelt och doktrinärt, av myndiga teoretici uppställt schema
utan fått utveckla sig fritt och liksom känna sig fram. Trots
detta eller just därför är det svenska organisationsväsendet
sannolikt fastare utvuxet än korporationerna i många stater, där det
korporativa samhällssystemet högtidligen proklamerats.
Ett slags offentligträttsligt erkännande ha arbetsmarknadens
stora organisationer sedan länge vunnit genom att vissa sociala
organ fått paritetisk representation, d. v. s. sammansättas av lika
antal företrädare för organisationerna, och därvid i regel
tillsättas på grundval av dessas förslagsrätt. Såsom dylika organ
kunna nämnas arbetsrådet, arbetsdomstolen, försäkringsrådet,
nämnden för arbetslöshetsförsäkring och besvärsnämnden för
reservarbetslönefrågor. Likaledes äro representanter för de stora
personalorganisationerna numera insatta i de statliga
lönenämnderna. I de nuvarande kriskommissionerna finnes en paritetisk
representation endast i arbetsmarknadskommissionen, i likhet med
vad som tidigare förekom i den avlösta
arbetslöshetskommissionen. I övriga kommissioner ha — i den mån deras uppgifter
berört de stora organisationernas verksamhet — framskjutna
representanter för »förbanden» engagerats, både i den direkta ledningen
och i de rådgivande nämnderna. Tendensen är genomgående och
dessutom särskilt påfallande vid jämförelse med förra krigets
kommissionsväsende därigenom, att organisationernas män nu i
viss utsträckning remplacera de politiker, som då gärna valdes
för att representera olika samhällsintressen. Anmärkningsvärt
är också, i hur hög grad närings- och arbetsorganisationer nu
avstått från sina ledande män till förmån för den statliga
centrala krisförvaltningen. Någon föreskrift om hur kommissionerna
skola sammansättas finnes dock ej intagen i deras instruktioner;
det kan dock observeras att den första instruktionen för den nu
avsomnade vednämnden uppställde särskilda regler om att vissa
organisationer skulle vara företrädda såväl i nämnden som i de
provinsiella vedkontoren men dessa regler ha sedermera strukits.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
