Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Den svenska »korporatismen». Av Elis Håstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Inom den egentliga detaljhandeln finnas åtskilligt över 50,000
företag. Av dessa äro c:a 20,000 anslutna till Sveriges
Köpmannaförbund, vartill komma den kooperativa rörelsens affärer
och vissa branschorganisationer. Av de näringsidkare, som falla
inom Köpmannaförbundets ram, torde c:a 75 % kunna räknas som
anslutna; tas hänsyn till omsättningen, blir procenttalet högre.
Rörande arbetsmarknadens organisationer skola endast några
större siffror nämnas. Hur L. O:s medlemstal på sistone starkt
skjutit i höjden är välbekant. Vid senaste årsskiftet var siffran
961,000, fördelade på 45 förbund, en siffra som sedan dess stigit bl. a.
genom lokmannaförbundets anslutning. Ett år tidigare var
medlemssiffran 897,000; motsvarande siffror 1929 resp. 1919 voro 508,000
resp. 208,000 (varvid hänsyn dock bör tagas till att några förbund
tidigare stodo utanför L. O.). Svenska Arbetsgivareföreningen
omfattade vid senaste årsskiftet företag med tillsammans 426,000
arbetare, men åtskilliga stora organisationer — t. ex.
lantarbetsgivarna, redarna, de enskilda järnvägarna — liksom självklart
även staten och kommunerna stå utanför huvudorganisationen.
Av privattjänstemännen — som av Fritz Croner i Statsvet.
Tidskrift 1937 då uppskattats till ungefär 200,000 — omspänna de till
Daco anslutna organisationerna f. n. c:a 58,000 medlemmar,
vartill komma vissa grupper organiserade under L. O. (främst
Handelsarbetarfackförbundet). Den procentuellt största anslutningen
uppvisas inom arbetsledarna, där denna torde vara ej långt ifrån
100-procentig bland de s. k. organiseringsbara. Inom
Industritjänstemannaförbundet, som särskilt under det sista året kraftigt
ökat sin medlemsstock och f. n. räknar c:a 19,000 medlemmar, torde
bland de organiseringsbara ungefär 45 % ha inskrivit sig —
såsom icke organiseringsbara räknas då främst de äldre samt
tjänstemän i företag med blott en och annan anställd.
Denna faktiska korporativisering av det svenska samhället har
undan för undan skett oberoende av alla korporationsteorier och
— om man bortser från den efter tyskt mönster uppbyggda
fackföreningsrörelsen — väl också ganska oberoende av utländska
förebilder. Statens ingripande har på ett område varit direkt
positivt, nämligen när det gällt att framskapa en kraftigare
andelsrörelse för jordbruket, fisket, trädgårdsnäringen och skogsbruket,
varvid rena subventioner till organisationsarbetet beviljats.
Vidare har staten genom 1936 års lag om förenings- och
förhandlingsrätt befordrat privattjänstemännens organisationssträvanden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
