Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Den svenska »korporatismen». Av Elis Håstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jordbruksnämndens överinseende. Något organisationstvång har ej behövt
tillgripas, men väl ha de stora riksorganisationerna fått en
förvaltande uppgift i så måtto, att de befullmäktigats att handha
uppbörden av mjölk-, slakt- och andra avgifter även från de
utanför organisationerna stående. Här ha alltså organisationerna fått
den principiellt betydelsefulla ställningen att å samhällets vägnar
vara regulatorn för både organiserade och oorganiserade. På det
sociala området är den betydelsefullaste akten givetvis 1938 års
s. k. Saltsjöbadsavtal mellan arbetsmarknadens
huvudorganisationer. I avvaktan på denna avtalsmässiga uppgörelse mellan
enskilda korporationer avstannade statsmakterna för övrigt
arbetet att utfylla luckorna i den lagliga regleringen av
arbetsmarknaden.
Det är här icke min avsikt att diskutera det svenska
organisationsväsendets begrepp eller att ställa det under näringspolitiska
eller ekonomiska aspekt. Man kan dock fastslå, att
sammanslutningarna i princip — om än ej alldeles undantagslöst — icke
inordnats i något statligt system utan äro enskilda korporationer,
vilande på fritt näringsliv och fria avtal samt utan
offentligrättslig ställning. Det råder skilda meningar om, huruvida
organisationerna genom att i viss mån eliminera den fria
konkurrensen ur alla samhällssynpunkter äro önskliga. I debatten om
korporatism synas dock även de, som uppträda som varnare, icke
förutsätta annat än att våra »korporationer» skola få fritt
utrymme att fullfölja sitt organisationsarbete. Utan att här fördjupa
sig i ämnet bör det inskärpas, att en väsentlig saklig skillnad
råder mellan ett korporativt samhälle, där staten via strängt
underordnade organisationer reglerar allt, och ett
organisationsbundet samhälle, där organisationerna visserligen ha att handla i
enlighet med samhällsintresset men där de handha gemensamma
angelägenheter på det fria näringslivets grund och utan ansvar
för staten. På den senare vägen — eller medelvägen — borde
man kunna skapa nödig fasthet åt vårt ekonomiska liv men
ändock förebygga ett utvecklingshämmande skråväsens uppkomst
liksom en statlig omnipotens på det ekonomiska området. I valet
mellan ett ideologiskt och ett praktiskt eller ett statligt och ett
fritt organisationsväsende peka de svenska erfarenheterna avgjort
på det senare alternativet.
Huvudsyftet har här varit att blott belysa utvecklingen av vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
