Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Dagens frågor 16 dec. 1940 - Kriget i luften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
huvudet. Något som helst tecken härpå föreligger emellertid icke
ännu.
Anfallen mot städerna ha naturligen också indirekta följder för
produktionen inom dessa städer. Även om fabrikerna och deras
maskiner eller hamnarna med deras kranar o. dyl. skulle vara i behåll,
måste arbetet bli lidande på att de anställdas hem förstöras och
livsmedelsförsörjningen rubbas. Dessa anfall tjäna alltså fortfarande att
hämma näringslivet i landet, ej blott att skrämma invånarna.
Säkerligen kan segern icke heller vinnas enbart med skrämseltaktik. Det
brittiska folket ser icke ut att kunna betvingas annat än genom att
produktion och tillförsel hejdas i tillräcklig skala, varpå invasion
kan kröna verket.
Så länge det brittiska flygvapnet är oslaget torde det emellertid
icke bli något invasionsförsök. Intet tecken tyder på, att det brittiska
flygvapnet skulle vara utmattat. Tyska anfall under dager mötas
alltjämt av jaktflyg och bombflyget är i verksamhet nästan varje
natt. Till följd av att uppträdandet numera huvudsakligen förlagts
till mörkret, bli förlusterna betydligt mindre. Visserligen är det
troligt, att flygindustrien i hemlandet, särskilt motortillverkningen,
blivit lidande på de stora anfallen mot Coventry, Birmingham och
Bristol, men samtidigt börjar hjälpen från Amerika att göra sig
gällande. Ett allvarligt hinder för importen är onekligen ubåtskriget
mot atlantkonvojerna. Ubåtarna samarbeta med fjärrspaningsplan,
som leda dem fram till målen. Särskilda bombförband med stor
aktionsradie operera också mot atlantförbindelserna. De största
amerikanska bombplanen kunna visserligen flyga över Atlanten; det
vida övervägande flertalet av flygmaterielen måste dock skeppas
båtledes och trotsa den tyska motblockaden. I vad mån det
brittiska flygvapnet kan vidmakthållas och förstärkas under dessa
omständigheter kan icke bedömas. Några svaghetssymptom föreligga
dock icke.
Något effektivt medel mot bombanfall under mörker i stor skala
synes ännu icke vara uppfunnet. Flygplanen flyga under mörker icke i
samlade förband utan i ström och på varierande kurser, höjder och
tider inom samma målområde. Upp till 700 flygplan ha förekommit
på en natt emot samma mål, d. v. s. en frekvens av två flygplan i
minuten, om anfallet pågår i 6 timmar. Luftvärn och strålkastare ha
visserligen gjort verkan, men några avskräckande förluster ha icke
åstadkommits. Nattjaktplan användas också i kombination med
strålkastare, men vid de molniga och dimmiga förhållanden, som äro
vanliga så här års, blir deras uppgift svår. Helt naturligt gör
emellertid luftförsvaret så småningom framsteg och ökar i
motståndskraft; kanske komma helt nya metoder att växa fram. Tills vidare
synes emellertid bombförbandens värsta fiende under mörker vara
väderleken. Säkerligen inträffa på båda sidor om Kanalen ofta
olyckor förorsakade av snabb väderleksförsämring, som hindra
flygplanen att återvända till sina baser. En nyligen i Sverige inträffad
ödesdiger nattflygning ger tankeställare i detta avseende. Dylika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
