Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Dagens frågor 16 dec. 1940 - Karl XII år 1940. Av Academicus - Omsättningsskatten i hamn. Av —n—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
låg mest avlägset från hans väsen. Han saknade helt enkelt organ
för att förstå en sådan man som Karl XII. När han icke desto mindre
tog sig för att behandla honom, kunde det inte bli något annat än
en felteckning. Att Dramatiska teatern på sitt program år 1940
upptagit detta av personlig upplösning, undergångsstämning och
defaitism behärskade drama, vittnar knappast om att teaterns ledning
känner sig solidarisk med kravet på nationell uppryckning och andlig
upprustning i vårt land.
Academicus.
Omsättningsskatten i hamn. Här skola icke rekapituleras de kända skäl, som
föranlett finansministern att välja formen av en
»osynlig» detaljhandelsskatt för den nya allmänna pålagan.
Intressanta äro emellertid försöken att finna någon framkomlig
alternativ väg, vilken skulle eliminera de betydande tekniska svårigheter,
som ovedersägligt äro förbundna med den nu beslutade skatteformen.
I detta hänseende har första särskilda utskottets bemödanden främst
inriktats på en undersökning av förutsättningarna för en
producent- eller partihandelsskatt, en form som åtminstone vid flyktigt påseende
skulle kunna tänkas innebära en väsentlig reducering av antalet
försäljningsställen och skattepliktiga transaktioner och därmed en
avsevärd förenkling av kontrollen.
Icke enbart skattetekniska överväganden synas emellertid ha varit
vägledande för det inom utskottet bedrivna utredningsarbetet. Vid
sidan därav torde på sina håll ha gjort sig starkt gällande en känsla
av nödvändigheten att i rådande pressade finansläge finna en
skatteform, som erbjöde större utvecklingsmöjligheter än den föreslagna
detaljhandelsskatten. Onekligen förslå de c:a 200 miljoner kronor per
år, som skatten gissningsvis kan väntas avkasta, icke långt i ett läge,
då budgetunderskottet uppskattas till den sexdubbla summan.
Erfarenheterna från utlandet synas ge vid handen, att en höjning av en
omsättningsskatt av den svenska typen utöver den föreslagna
procentsatsen (5 %) kraftigt påverkar konsumtionens omfattning och
leder till att skatteintäkterna endast oväsentligt stegras även vid en
kraftig skatteökning. En uppfattning inom utskottet synes ha varit,
att en producentbeskattning i detta hänseende skulle vara ett
betydligt tjänligare instrument för en beträngd finansminister.
Riktigheten av denna uppfattning kan starkt ifrågasättas; särskilt i lägen, då
de depressiva krafterna tendera att ta överhand inom näringslivet,
torde en allmän producentbeskattning framstå såsom en mycket
olämplig skatteform. Betecknande är också att under de ekonomiska
krisåren i början på 1920-talet, liksom även under förra decenniets
depressionsår, tendensen flerstädes utomlands synes ha gått mot en
sänkning eller ett avskaffande av förekommande speciella
fabrikationspålagor. Denna omständighet utesluter givetvis icke att det —,
om icke av andra, så åtminstone av sociala rättviseskäl, — kan
framstå såsom berättigat, att den nu beslutade allmänna
omsättningsskatten utbygges med förhöjda pålagor å vissa lyxbetonade eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
