Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BOKTRYCKAREKONSTENS UPPFINNING
13
försöken i boktryckarekonst. 1439 uppstod nämligen mellan
honom och hans därvarande kompanjoner en process, av vars
handlingar framgår, att G. innehaft en präss, å vilken han tryckt
med rörliga typer av metall. Han skulle således redan då, åren
före 1439, ha uppfunnit boktryckarekonsten.
Efter mera än 20-årig landsflykt återvände Gutenberg 1444
till Mainz, där han sysselsatte sig med att fullkomna sin
uppfinning, men hade att kämpa med nöd och motgångar, tills han
1450 med en borgare Joh. Fust (eller Faust) lyckades träffa en
överenskommelse, enligt vilken Fust försträckte honom de
summor, som voro nödvändiga för upprättandet av ett tryckeri.
Därefter utbildade G. sin konst med förvånande hastighet, vilket
visar att mycket stora förarbeten gjorts. De första alster, som
före Fusts inträde i firman utgingo från tryckeriet, bestodo
av latinska abc-böcker, små bönböcker och »donater» (latinska
grammatikor) samt en kalender för år 1448, således tryckt 1447.
Det första arbetet efter kompaniskapet med Fust var Biblia
Iatina vulgata, den 42-radiga bibeln, som påbörjades 1452 och
efter stora ansträngningar fullbordades 1455 (den omfattar 2
stora folioband). Efter bibeltrycket följde ett liturgiskt
psalta-rium och förarbetena till konstens mästerverk, 1457 års
psalta-rium, vars fullbordande dock undanrycktes G. Fust, som synes
ha varit en mycket egennyttig man, sökte nämligen själv få alla
fördelarna av den nya konsten och stämde därför i oktober
1455 G. inför rätta, med yrkande att G. skulle betala tillbaka
alla de av honom lånade summorna. Som detta var omöjligt,
tilldömdes Fust tryckeriet och de ofullbordade arbetena. Även
kalligrafen Peter Schöffer, som kallats från Paris för att vara
medhjälpare, ställde sig på Fusts sida och dessa båda fortsatte
tryckerirörelsen sedan Gutenberg skuffats undan. Genom en
rådsherre doktor Humerys hjälp lyckades G. åter komma i
besittning av ett tryckeri, men om hans senare verksamhet råda
mycket delade meningar, och de tryckalster, som förut ansetts
vara utförda under denna senare tid, vilja de nyare forskarna
icke tillerkänna Gutenberg. 1465 upptogs Gutenberg i
ärkebiskopen och kurfusten Adolf av Nassaus hovstat och hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
