Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE FÖRSTA STRIDERNA MELLAN BOKTRYCKARE OCH ARBETARE 15
för sig själva och icke hyst någon överdriven omsorg om sina
medhjälpare eller »Knechte», som de kallades. De senare klagade
nämligen titt och ofta över dålig behandling samt över att den
in-natura-förplägning — kost och logis — som bestods dem,
var under all kritik. Att dessa klagomål icke voro obefogade
framgår bl. a. därav, att stadsrådet i Basel år 1471, efter
verkställd undersökning med anledning av boktryckeriarbetarnas
klagomål, inträngandej uppmanade boktryckarna att giva sina
«Knechte» ordentlig mat och dryck samt i övrigt behandla dem
på ett hyggligt sätt. Förhållandena i Basel, som då var världens
förnämsta boktryckarstad, hade nämligen blivit så olidliga för
boktryckeriarbetarna, att dessa iscensatt en regelrätt sträjk,
antagligen den första sträjken i typografernas historia. Även i
Lyon och Paris gjorde typograferna sträjk år 1539*). De
förklarade att den behandling de från boktryckarnas sida voro
underkastade, var inhuman, att alltför många lärlingar intogos
i tryckerierna samt att kosten var mager och otillräcklig. På
grund av franska regeringens »faderliga» ingripande tvingades
Parisertypograferna tillbaka i arbetet. Men de gåvo icke därför
tappt, utan fortsatte striden för kost- och logisystemets
avskaffande. Efter 32 års ihärdiga ansträngningar eller 1571, sågo
de sina strävanden krönas med framgång.
Så vitt man kan döma av föreliggande vittnesbörd synes ett
regelbundet understöd av sjuka eller arbetslösa
boktryckeriarbetare ej ha förekommit från boktryckarnas sida under den
äldsta tiden. Däremot klaga boktryckarna ofta hos regeringar
och andra myndigheter över »det okristliga supandet och
by-gången», som deras »Knechte» göra sig skyldiga till och de
nå också det därmed avsedda målet: stränga förordningar från
myndigheternas sida, som i minsta detalj reglera
boktryckeriarbetarnas hela liv. 1 dessa förordningar kan man icke spåra
någon omsorg för i nöd ställda boktryckeriarbetare, utan dessa
torde ha varit överlämnade åt mästarnas frivilliga omsorg eller
åt boktryckeriarbetarnas självhjälp. Antagligast är, att man
*) P. Dupont, »Historie de 1’Imprimerie». Paris 1854.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
