Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
de svenska typograferna intill 1752
Ett av de intressantaste aktstyckena i detta hänseende är den
promemoria, som censor librorum Örnhjälm år 1690 ingav till
kanslikollegium. Den lämnar en viss inblick i de svenska
konst-förvanternas seder och bruk på den tiden och därför avtrycka
vi ur densamma följande:
»Hoos gesällerna är ett stoort sielfzwåld inrittat (och av
tyskarna infördt) i dhet dhe göra sig olijdige leges*) såssom:
a) när han kommer till en främmande ort, där tryckerij är,
måste han i några wekor hafwa frij förtäring, antingen han
arbetar eller intet, dhe gesäller som dher äro, måste spendera för
honom, helst Cornuterne, hwilcke han hällar ifrån deras arbete;
b) skriwes efter en gesäll, så måste han hafwa 2 riksdaler i
respängar, fast han kommer en lijten wäg;
c) känna ingen för rätt gesäll, för än han hafwer skänkt till
postulat (: som dhe kallat:) hwilket kostar 24, 26, 28 ja och
30 rijkzdaler: hwilcket dhe willia att skee skal i Hamburg i
synnerhet eller någon stad uthom Swerige, och till dess detta
skett är, heeter dhen som utlärt hafwer icke gesäll uthan cornut,
d) denne cornuten handteras illa af gesällerne, i det han
måste gifwa gesällerne hwar termijn 1 ducat, det är 4
rijkzdaler om åhret, willia och hafwa af honom en kanna mumma
hwar weka: Emot lärepoikar äro gesällerne mycket obillige;
c) detta synes the göra för den orsaken, at icke många skola
drista sig at lära boktryckerij, och dhe allena skola få arbeta,
taga stoor wekolöön och drifwa deras sielfzwåld, ja dhe förbiuda
och mestaren att antaga flere lärepoikar och hålla Cornuter, ty
f) kommer en gesel till ett tryckerij, och der äro cornuter,
och så frampt der är intet arbete för dem alle, så måste
cornuten wijka, fast han är snällare i konsten, ty en del af dem
(helst tyskarna) lära intet både sättia och tryckia, utan enthera,
kan hända cornuten kan begge, måste han ändock wijka undan
gesällen;
*) Leges = lag. Antagligen menar censorn, att typograferna göra sig
själva lagar, som äro olidliga för andra än de själva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
