Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sverges boktryckerier i början av 1700-talet
71
Wi kunna säija ock med annat folk på Jorden
At wi af Tryckeri’n nu hafwa ymnoghet. —
Så wäx då ädla Wärk til hela Sweriges heder
Och giör den nyttan som af dig förwäntas bör.
Förr gånge ei hos oss Dit wärda Låford neder
Än sielfwa tidens slut på alt en ända giör.
DE SVENSKA BOKTRYCKERIERNA UNDER FÖRSTA
HÄLVTEN AV 1700-TALET
Den stora ofreden under Karl Xll:s tid, som fullständigt
utarmade landet, hade en stark återverkan på boktryckerierna.
Från 1700 till fram på 1740-talet föra de svenska boktryckerierna
en tynande tillvaro och först det stora uppsvinget på alla
områden, som följde med frihetstidens ekonomiska politik, utövade
en livande inverkan på tryckerinäringen. År 1752 funnos dock
i Stockholm icke mera än 8 tryckerier, av vilka det ena icke
var i verksamhet. I landsorten funnos vid denna tidpunkt
inalles 13 tryckerier, nämligen i Uppsala, Västerås, Strängnäs,
Linköping, Göteborg, Lund, Jönköping, Skara, Norrköping,
Karlskrona, Växjö, Karlstad och Nyköping. Antalet arbetare vid alla
dessa tryckerier torde knappast ha överstigit hundratalet.
Det mäst betydande tryckeriet under denna tid var kungl,
boktryckeriet, som under åren 1739—1768 innehades av Peter
Momma. Momma var född 1711 på Harg vid Nyköping. Under
sina resor i utlandet kom han, som ursprungligen tänkt gå i
statens tjänst som ämbetsman, att i Holland rikta sin
uppmärksamhet åt boktryckarekonsten, vilken han lärde sig på
Antonius van Groots tryckeri i Amsterdam. Efter återkomsten
till Sverge övertog han 1739 kungl, boktryckeriet, som då råkat
i förfall. Han satte tryckeriet på goda fötter och, i avsikt att
göra de svenska boktryckarna oberoende av utlandet, anlade
han även ett stilgjuteri.
Ett stilgjuteri på den tiden var ett dyrbart företag. En
utländsk stilgjutare hade hos kungl, kanslikollegium begärt 150,000
franska livrés eller 300,000 daler kopparmynt (ungefär 90,000 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
