Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
tidsperioden 1752—1840
icke kunna bortjagas; så ansen I tjänligast, att varje gång en
boktryckare behöver en lärling, en sådan kunde honom tilldelas
av de vid ett annat tryckeri överflödiga, vilka sina återstående
år hos honom fullbordar.
Härå länder eder till nådigt svar samt eder och
vederbörandes efterrättelse, det Vi till vad av eder i underdånighet blivit
tillstyrkt, i avseende på minskning i det nuvarande antalet av
lärlingar vid boktryckerierna här i staden, lämnat vårt nådiga
samtycke, med iakttagande därav, att i händelse av sekreterare
Fougts enka, i anseende till den skyndsamhet, vilken som oftast
erfordras vid kungl, förordningars utgivande av trycket, anser
flera lärlingar, än det nu tillåtna antal, vara vid kungl,
tryckeriet av nöden, att sådant undantag då för henne beviljas.»
Det för kungl, boktryckeriet medgivna undantaget gav
anledning till tvistigheter nästan omedelbart. 1 augusti 1802 inkom
direktör Carlbohm till boktryckerisocieteten med begäran att han,
som tryckte regeringens kungörelser på finska språket, liksom
fru Fougt tryckte dem på svenska, även skulle bliva delaktig
av nämnda undantag, då också han vore kungl, boktryckare.
Orsaken till denna begäran angav dir. Carlbohm vara, att han
långt före det kungörelsen av den 24 november 1801
utkommit eller midsommaren 1801, träffat avtal med gossen Hammars
moder att vid jultiden antaga hennes son i lära. »Nämnda
löfte är nu uppfyllt, och gossen som lämnar gott hopp om sig
och nu av mig blivit uppklädd, vill för ingen del kvittera ur
tjänst hos mig,» fortsätter dir. Carlbohm, »och lärer således
icke kunna tvingas mot dess egen och moderns vilja, att antaga
annan tjänst, än som med hans egen övertygelse om dess
framtida väl synes förenat.» Vidare förklarade dir. Carlbohm att
han som nu hade 4 prässar i gång, icke hade mera än 2
inskrivna lärgossar, då han dock enligt kungl, förordningen av
den 24 november 1801 hade rätt att hava 4. »Kan jag för
ingen del finna mig i, att nu från annat boktryckeri mottaga
en gosse och betala dess husbonde alla hans för honom utgivna
omkostnader, då jag träffat dylikt avtal med gossen Hammar.»
Boktryckerisocieteten tyckes icke ha fattat något definitivt be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
