Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
tidsperioden 1840—1883
»Boktryckerikonstens fjärde sekularfäst firades i går Söndag enkelt men
högtidligt. Klockan ett voro Boktryckerisocietetens ledamöter tillika med
större delen av konstförvandtskapet och främmande åhörare, så många
som utrymmet kunde medgifva, samlade uti Frimurareordens Riddarsal.
Däribland märktes även några riksdagsmän. H. K. H. Kronprinsen hade
tillkännagifva, att han ville hedra fästen med sin närvaro, och anlände
strax efter kl. 1, åtföljd av tvänne kavaljerer bland sin uppvaktning.
Inbjudna till festen voro dessutom Justitieministern Grefve Posse, såsom
n. v. chef för tryckfrihetsärenden, Hr Statsrådet Ihre och Hr Presidenten
von Schulzenheim, såsom f. d. Hofkanslerer samt boktryckeriernas
närmaste Inspector, Herr Expeditionssekreteraren Walheim. H. Ex. Grefve
Gustaf Löwenhjelm hade jämväl infunnit sig. Sedan H. K. Höghet
ankommit, beledsagad av Societetens ledamöter in i salen och därjämte
dignitärerna och talaren för dagen, Hr Kanslirådet Wallmark, tagit plats
på en upphöjning, avsjöngs från orgelläktaren en chör av amatörer.
Hr kanslirådet Wallmark uppläste härefter det tal, han för tillfället
åtagit sig att hålla. Det innefattade hufvudsakligen en öfversigt af
boktryckerikonstens uppkomst; de äldre sätten att sammanfatta handskrifna
böcker, de s. k. xylograferna, m. m. Härefter följde en berättelse om hvad
man har sig bekant av Guttenbergs lefnadshändelser, serdeles det som
ägde sammanhang med hans uppfinning af konsten att skära rörliga
bokstäfver, först i träd och sedan i metall, samt vidare af boktryckarepressen.
I sammanhang härmed åtskilliga anekdoter om Johan Faust och Schæffer,
hvilken sistnämnde genom uppfinningen af matriser, hvari stilar gjutas
och af den sinnrikt sammansatta gjutformen, satte det egentliga inseglet
på uppfinningen, emedan det därigenom blef möjligt att tillverka flera
hundrade • stilar för samma kostnad som förut hade åtgått att skära en
enda bokstaf, sålunda äfven att sälja böcker för billigt pris och sprida
dem till en större mängd läsare. Vidare följde en framställning om de
ytterligare förbättringarne i konsten samt slutligen om dess första, ganska
tidiga utöfning här i Sverige, ända till nuvarande tid. Hela detta tal var,
till både det faktiska innehållet och framställningssättet, ganska väl
författadt, med verklig rikedom på historiska data, som väl förut finnas i
spridda skrifter, men här blifvit hopsamlade med lika mycken
forskningsförmåga som urskillning. Hvad som kanske mindre syntes höra till ämnet
var en sens moral eller förmaning i slutet af talet, till boktryckerikonstens
idkare, att vakta sig mot missbruk af tryckfriheten. Dessa angå dock
påtagligen icke boktryckerikonstens utöfvare utan skriftställeriet.
En serskild angenäm öfverraskning bereddes konstens härvarande idkare
vid tillfället, då Hr Kanslirådet anmälde, att Hans Maj:t Konungen vid
erhållen underrättelse om det vackra beslut konstförvandtskapet vidtagit
att göra början till en fond för fattiga och arbetslösa konstförvanter, och
om det bidrag Societeten dertill åtagit sig, Nådigst täcktes förklara, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
